Jag r ett offer som vgrar acceptera handlingen som gr mig till offer...

  'Like a bird on the wire, like a drunk in a midnight choir       -       I have tried in my way to be free. '  

 

Frenta Nationernas allmnna frklaring om de mnskliga rttigheterna:

Artikel 1:   Alla r fdda fria med lika vrde och rttigheter.

Artikel 2:   Alla har lika rttigheter oavset ras, kn, sprk, sikt eller religion.

Artikel 3:   Alla har rtt till liv, frihet och personlig skerhet.

Artikel 4:   Ingen fr hllas i slaveri eller trldom; slaveri och slavhandel i alla dess former ro frbjudna.

Artikel 5: INGEN M UTSTTAS FR TORTYR ELLER GRYM, OMNSKLIG, FRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING

Artikel 6:   Alla har rtt att verallt erknnas som person i lagens mening.

Artikel 7:   ALLA R LIKA INFR LAGEN OCH R BERTTIGADE TILL SAMMA SKYDD AV LAGEN UTAN DISKRIMINERING.

Artikel 8:   ALLA HAR RTT TILL HJLP FRN SITT LANDS DOMSTOLAR ATT HVDA SINA GRUNDLGGANDE RTTIGHETER.

Artikel 9:   Ingen fr godtyckligt anhllas, fngslas eller landsfrvisas.

Artikel 10:   Alla har rtt till opartisk rttegng.

Artikel 11:   Alla skall betraktas som oskyldiga tills skuld bevisats.

Artikel 12:   Alla har rtt till skydd av sitt privat liv och inte heller fr utsttas fr angrepp p sin heder eller sitt anseende.

Artikel 13:   Alla har rtt att fritt resa inom och ut ur varje land och tervnda till sitt eget land.

Artikel 14:   Alla har rtt till fristad frn frfljelse.

Artikel 15:   Alla har rtt till en nationalitet.

Artikel 16:   Alla vuxna har rtt att av sitt fria val ing ktenskap och bilda familj.

Artikel 17:   Alla har rtt att ga egendom.

Artikel 18:   Alla har rtt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet.

Artikel 19:   ALLA HAR RTT TILL SIKTSFRIHET OCH YTTRANDEFRIHET.

Artikel 20:   Alla har rtt till mtes- och freningsfrihet.

Artikel 21:   Alla har rtt att ta del i sitt lands styrelse; till lika tilltrde till allmn tjnst i sitt land.

Artikel 22:   Alla har rtt till social trygghet och r berttigade till ekonomiska, sociala och kulturella rttigheter.

Artikel 23:   Alla har rtt till arbete, till fritt val av sysselsttning, till rttvisa och tillfredsstllande arbetsfrhllanden.

Artikel 24:   Alla har rtt till vila och fritid.

Artikel 25:   Alla har rtt till en levnadsstandard tillrcklig fr den egna och familjens hlsa och vlbefinnande.

Artikel 26:   Alla har rtt till undervisning.

Artikel 27:   Alla har rtt fritt ta del av kultur och vetenskap.

Artikel 28:   Alla har rtt till en samhllsordning dr de mnskliga rttigheter kan frverkligas.

Artikel 29:   Alla har lagenliga plikter mot det demokratiska samhllet.

Artikel 30:   Ingen rttighet fr beropas av ngon fr att omintetgra de mnskliga rttigheterna fr andra.

LT BARNEN VARA BARN     - INTE VUXNA I MINDRE STORLEK

LET THE CHILDREN BE CHILDREN     - NOT ADULTS IN SMALLER SIZE

  < Arkiv >           Hem         >>> 50 >>>                                

10/07 2018

17:32

Ett glatt frsonande utrop

Category: Religion
Posted by: valens Permalink
Ett glatt frsonande utrop

Enligt en Novusunderskning gjort p uppdrag av SVT (mellan 7-13 juni 2018) sger drygt 61 procent att de tycker att bneutrop br frbjudas medan 28 procent r emot ett frbud.

Jag vill bara pminna att jag inte har ngot emot kulturell, religis och sprklig mngfald men jag precis som ver 60 procent av svenska vljare anser att frbud mot bneutrop skulle matcha bttre i bilden av dagens Sverige.

Att frbjuda bneutrop inskrnker inte p ngot stt friheten att utva sin religion.
Sjlvklart att alla har rtt att aktivt uttrycka sin tro men man gr det i lugn och ro ngonstans i en gudtjnstbyggnad, i sitt hem, p sin arbetsplats, osv. Och jag, som (i det nrmaste) hela svenska folket, respekterar det.

 hTalare


Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Nr sanningen hinner ikapp... REMIX
Fr lite drygt 7 r skrev jag om rttsapparaten: infiltratrer, brottsprovokation och lite till i inlgget Nr sanningen hinner ikapp...

Inledningsvis redovisade jag vad frre rikskriminalchefen Tommy Lindstrm i en debatt artikel (Gate Report #06/08) skrev Agenter, informatrer, infiltratrer. Vi ser dem p film men de finns ocks i en verklighet nra dig.

Min bedmning var att ett nnu strre problem uppstr nr polisen/infiltratren missbrukar helt sitt uppdrag.
Ett tydligt exempel har vi i senaste polisprovokation skandal avsljat av TV4 och hrt kritiserat av riksklagaren Nils-Eric Schultz.
D, i 2011 (!) enligt TV4, hvdade polisen att frn och med december i fjol (allts 2010!) har man fryst all infiltratrsverksamhet. Men eftersom TV4 inte fr stlla ngra frgor till polisen r det svrt att veta skert Dremot stmmer det med mina egna iakttagelser!

Infiltratr karusellen r i stndig rrelse: visa infiltratrer flyttas eller byter helt enkelt plats med varandra

Idag?
Enligt SVT, amerikanska narkotikapolisen DEA agerade p svensk mark, helt utan
tillstnd, under den stora utredningen Operation Playa. En agent och svensk polis frskte rekrytera en gravid smbarnsmamma som informatr.
Hennes uppgift skulle vara att bli spindel i ntet i en frmodad narkotikaliga och i hemlighet ge polisen information om detta. Kvinnan tackade nej till ett erbjudande om 50 000 kr.
Att vara informatr r det absolut farligaste uppdraget man kan ha, sger (igen) Nils Erik Schultz som arbetat med fall dr mnniskor anvnts av polisen. (frn svt.se/text s. 109, 2018-05-29)

Att rekrytera (utnyttja!) kvinnor (oftast brottsliga) och deras barn i livsfarliga informatrsaktiviteter r bde oetiskt och brottsligt!
SOM SAGT, PROBLEM UPPSTR NR POLISEN/INFILTRATREN MISSBRUKAR HELT SITT UPPDRAG.

Squash turneringen fortstter, hng m!




11/05 2018

16:11

Jag bara undrar...

Category: Religion
Posted by: valens Permalink
Jag bara undrar...
Polisen godknner bneutrop i Vxj men moskn i Vxj vntar med bneutrop.

Det var i tisdags som polisen meddelade att de ger stiftelsen tillstnd att snda ut ett drygt tre och en halv minuter lngt frinspelat bneutrop frn hgtalare vid lunchtid varje fredag.
Men enligt Avdi Islami kommer det frsta bnetropet att sndas ut frst om ngra veckor.

Under tisdags presskonferensen fick polisen frgan om varfr polisen inte hrt sig fr bland grannarna i omrdet innan tillstndet beviljades
Polisens svar/frklaring, Grannar r inte part i tillstndsprocessen, r otillrckligt (milt sagt)
Varfr? Jag bara undrar...

P tal om ljudnivn:
Fr att klara riktvrdet p 45 decibel inomhus mste utomhusljudet hllas betydligt lgre n 110 decibel, enligt polisen.
I Vxj lever ganska mnga muslimer (I Sverige, ver 140).
De som bor ngra km bort frn denna mosk knner sig diskriminerade, kanske.
Ska man utvidga bneutropet med hjlp av ytterligare hgtalarsystem, spred ver hela Vxj?
Jag bara undrar...

Bullret bort!

Frfattare: Socialstyrelsen Bullret bort! En liten bok om god ljudmilj i frskolan.

Jag har ingenting emot kulturell, religis och sprklig mngfald men jag hller med kommunalrdet Anna Tenjes frklaring jag tror att bneutrop kommer ka splittring mellan mnniskor och istllet ka segregation i samhllet - Sveriges Radio)
Lgg mrke till att bland de nrmaste grannar finns det 2 frskolor.
Konsekvenser? Jag bara undrar...


Sjlv r jag dpt i Svenska kyrkan. Tillsammans med min dotter. (fr dem som med ljus och lykta letar efter kluriga frhllanden och frklaringar)
Det viktiga r inte hur stark din tro r utan att Gud tror p dig, sgs det.

Vl I Rom, gr som romarna gr, sgs (ven) det.


Category: korruption
Posted by: valens Permalink
Vnskapskorruption och maktmissbruk REMIX
Korruptionen i Sverige r faktiskt mycket utbredd. Det menar Lars Bjrklund, som har skrivit en bok om saken.
Lt oss kasta en blick p en del av dagens artikel I Sverige r vnskapskorruption med osunda frhllanden vanligast (Marcus Andersson p DN)
Artikeln r publicerad 2018-04-15 p DN JOBB (Karrir och utbildning, under mnet Korruption)

Jag r s jkla trtt p att korruptionen fortstter, sger han, och vill nu f fler att fundera p sin egen del i systemet.
Korruptionen i Sverige finns tyvrr verallt. Dels finns den storskaliga korruptionen med mycket pengar. Men det som r vanligare i Sverige r den hr vnskapskorruptionen med osunda frhllanden dr man ger tjnster och gentjnster p ett oschyst stt.
Pratar vi tillrckligt om korruption i Sverige?
Nej, det gr vi inte. Vi r rdda fr det ordet.
Varfr d?
Vi har en sjlvbild av att korruption sker i Afrika och bland korrupta ledare i fretag i Ryssland. Vi har en sjlvbild av att vi i Sverige r hederliga, vi kan lita p varandra, ett handslag gller. Det r jobbigt att
prata om korruption, fr man mste rannsaka sig sjlv och sina egna beteenden. Och det r aldrig roligt nr sjlvbilden spricker.



* * *

Sjlv, fr ca 3,4 r sedan, hnvisade jag till en huvudledare p DN.se: Blind fr korruption (Publicerat 2010-10-30. 00:05). Det gllde d heta nyheten kring Sofia Arkelstens resor och annat.
I Sverige har vi lnge trott att korruption r ngot som finns utomlands. Sofia Arkelsten framstr inte som en typisk mutkolv dremot som en representant fr denna naivitet.
ppenhet r en grundbult i allt arbete mot korruption. Dr det gr att p frhand se vilka bindningar olika aktrer har och i efterhand kontrollera vad de har gjort minskar riskerna fr korruption kraftigt
kunde man lsa p DN.se.

Dessutom hnvisade jag till korruptionens klassiska definition (se wikipendia): Korruption r en juridisk term som avser missbruk av frtroendestllning till egen vinning, frmst genom tagande av mutor eller givande av mutor (bestickning).
Korruption kan ocks definieras frn utbudssidan: Korruption r att genom erbjudanden, tjnster, pengar, hot eller tvng fr egen eller andras vinning pverka utfallet av ett beslut, mot gllande regler och lagar.
(ls mina inlgg Valet Squashturneringen samt Vnskapskorruption och maktmissbruk fljt av grundbulten Nikita - Rttsvsendets squashturnering)
Problemet blir nnu allvarligare och desdigrare nr utlndska intresse r inblandade och manipulerar den etablerade korruptionen! Det r valr glm det inte!

Drmed fr ni lsningen till mitt kluriga nyckelord squashturnering - fr de som tycker om att trixa och klura listiga historier.
Det gller skrattretande - bristande respekt fr rttsvsendet, fr skattebetalarna, fr Dig, fr mig.
Ett moment 22 av maktmissbruk och vnskapskorruption.

Annars vnta bara ett litet tag till s kommer ett facit hr med frklaringar och allt vad det innebr.
D kommer alla f veta var har jag kpt min trja.

Hng m!



28/03 2018

09:23

klagare och bedmningar

Category: Rttsvsendet
Posted by: valens Permalink
klagare och bedmningar
Skrattretande - Bristande respekt fr rttsvsendet

Enligt Smlandsposten och SR/Kronoberg, fr nu det moderata kommunalrdet i Vxj, Anna Tenje, kraftigt snkta bter fr det brott mot knivlagen hon gjorde sig skyldig till i januari d hon enligt henne sjlv ftt med sonens scoutkniv, en morakniv av misstag genom skerhetskontrollen i riksdagen i Stockholm.

klagare Yvonne Rudinsson har nu terkallat det tidigare straffrelggandet p 32 500 kronor i bter och skrivit ut ett nytt p 1200 kronor istllet.
SverigesRikesLag2018.jpgYvonne Rudinsson
I rendet hos klagaren finns ingen dokumentation om varfr btesbeloppet r snkt, skriver Smlandsposten idag.
P4 Kronoberg har ocks skt Yvonne Rudinsson fr en kommentar men vi har nnu inte lyckats n henne.

*

Enligt 25 kap 1 brottsbalken skall bter dmas ut i dagsbter eller, om brottet br franleda ett lgre straff n trettio dagsbter, i penningbter.

De allmnna grunderna fr straffmtning finns i 29 kap 1 brottsbalken. Med beaktande av intresset av en enhetlig rttstillmpning skall straff bestmmas inom ramen fr den tillmpliga straffskalan efter brottets straffvrde. Vid den bedmningen skall srskilt beaktas den skada, krnkning eller fara som grningen har inneburit, vad den tilltalade insett eller borde ha insett om detta samt de avsikter eller motiv som han har haft. (RH 1996:23)

*

Sjlv hade jag lagt ned frunderskningen omedelbart, utan tvekan!
Precis som riksdagsfrvaltningen valt att inte ta rendet vidare, eller gra en polisanmlan, enligt Niklas strm, skerhetschef p riksdagen.

Men klagarnas bedmningar r heliga ingen (men absolut ingen!) fr ifrgastta dem.
Eller hur Thomas gnget - Yvonne, Anna-Karin, Lars, Laila och andra?
Glm inte "privatpersonerna" som mer eller mindre anonymt anmler vid vissa bestmda tidpunkter...



Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Fallet Kevin - hrt mot rttsvsendet och rttsskerhet
Blir illamende av vad de utsatts fr

SVT Nyheter snde direkt frn klagarmyndighetens presskonferens.
live SVT Nyheter


Jag kan bara hlla med Rickard L Sjberg, mannen som slog larm om Kevinutredningen: Blir illamende av vad de utsatts fr

Hller ven med tidigare verklagaren Sven-Erik Alhem (idag, Frbundsordfrande i Brottsofferjouren Sverige):
Nr nu den s kallade domen kommer i form av ett nytt klagarbeslut, ett beslut som friar de tidigare utpekade mrdarna, s faller ocks denna dom hrt mot rttsvsendet.

Inte minst med klagaren Niclas Wargrens slutsats hller jag med.
Han r bland annat mycket kritisk till beskrivningen av hndelsefrloppet och mot det pressmeddelande som polisen skickade ut efter att Kevin dtt 1998 dr man skrev att pojkarna var skyldiga.
Detta r jag mycket kritisk till, hr har det brustit.

*

Hoppas att de privatpersoner som falskt anmler (fr egen vinning eller under tvng) och drmed deras uppdragsgivare samt klagare och domare ser ver deras mrkliga upptrdande (milt sagt) med bedmningar som leder till (utver deras egna frdelar) lnga mardrmmar, till frstrda barndom fattar vad jag menar! Det r aldrig fr sent.

Som tidigare skrivit:
Privatpersoner som (falskt) anmler samt klagare och deras bedmningar, rena rama Squashturnering!



18/03 2018

16:41

HAR NI HRT?

Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
HAR NI HRT?
Ny mnniskorttsmyndighet

Enligt TT

FN:s Parisprinciper frn 1993 slr fast att en institution fr mnskliga rttigheter ska ha en rdgivande och rapporterande funktion, men ocks kunna uppmrksamma regeringen p situationer dr de mnskliga rttigheterna krnks och lgga fram frslag fr att komma till rtta med dem.

Institutionen br ocks ha rtt att offentliggra sina stllningstaganden och rekommendationer, endera direkt till allmnheten eller via press och andra medier.

Utredningen ska vara klar fr redovisning den 31 juli 2018.

Klla: Regeringen

Sverige har ett gott rykte om sig nr det kommer till mnskliga rttigheter, men saknar en srskild institution som ser till att dessa efterlevs. Efter kritik frn FN ska regeringen nu inrtta en sdan. En utredare har till sommaren p sig att ta fram frslag p hur myndigheten ska se ut, enligt GP.

Man har ett gott rykte... nd... kritik frn FN...

PS. Har vi inte en fungerande Grundlag i Sverige?
Vem vet? Inte jag

(Obs! Nu muras en ny brandvgg mina vnner)

OM NI HAR MISSAT (p denna sida):
"Justice must not only be done, it must also be seen to be done!"


15/03 2018

15:29

Tuppens rtt

Category: Religion
Posted by: valens Permalink
Tuppens rtt
Jag har inte s mycket med politiken att gra r varken moderat, sosse, kristdemokrat eller annat


Men en underbar tupp, det har jag skaffat.
Det enda jag behver nu r tillstndet fr morgonutrop.
Tuppens rtt att gala sitt morgonutrop r fasstllt, som bekant, i alla nationella och internationella lagar.

Drefter terstr ett litet problem nd. Vad skall mina grannar sga?

Svrt med dessa tuppar och deras rttigheter, eller hur?


Category: Rttsuppfattning
Posted by: valens Permalink
Om nyheter, brott och annat...
Privatpersoner som anmler - klagare och deras bedmningar

Valr Det hnder mycket Och Squashturneringen fortstter


Enligt Smlandsposten/SVT Nyheter/Sverigesradio tvingas Vxjs kommunalrd Anna Tenje (M) betala dryga bter fr brott mot knivlagen (32 500 kronor).

Det var i januari i r som man upptckte en morakniv i Anna Tenjes handvska, nr man gjorde en skerhetskontroll i riksdagen i Stockholm. Enligt Anna Tenje var det hennes sons kniv som legat kvar av misstag.

26 januari:
Kommunalrdet Anna Tenje r ven vice ordfrande i Smland Airports styrelse, men att kniven i hennes vska aldrig upptcktes berodde p en rntgenmiss och inget annat, menar Smland Airports vd Ulf Axelsson

Kniven beslagtogs i riksdagen
Robert Loeffel, presstalesperson hos polisen, sger att det nu r skerhetsavdelningen i riksdagen som har rendet.
Det var de som beslagtog kniven och det r upp till dem om hndelsen ska polisanmlas. Inget fall r det andra likt, det gr inte att sga generellt om hon har gjort sig skyldig till ngot brottsligt.
Inte polisanmlt

Men enligt Niklas strm, skerhetschef p riksdagen har riksdagsfrvaltningen valt att inte ta rendet vidare, eller gra en polisanmlan.

9 februari:
Riksdagsfrvaltningen har valt att inte polisanmla Anna Tenje (M), kommunstyrelses ordfrande i Vxj, fr att hon hade en morakniv med sig till riksdagen.
Nu vljer istllet en privatperson att anmla Tenje fr brott mot knivlagen, och polisen har inlett en frunderskning.
Polisens presstalesperson Robert Loeffel vill inte spekulera i om anmlan leder fram till tal.

13 mars
Det har inte varit behov av ngon kniv, hon har inte den yrkesrollen s man kan sga att det skulle vara tilltet att bra kniv. Jag kan inte gra ngon annan bedmning n att det hr r brottsligt, sger vice chefsklagare Yvonne Rudinsson till Smlandsposten.
Anna TenjeYvonne Rudinsson
Hon har skrivit ett straffrelggande fr brott mot knivlagen. Accepterar Anna Tenje btesbeloppet, 50 dagsbter, totalt p 32.500 kronor, slipper hon rttgng.

*

Som sagt:
Privatpersoner som anmler - klagare och deras bedmningar, rena rama Squashturnering!


Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Palmemordet: Om sanning och lgn
Enligt dagens Uppdrag granskning (SVT) blev domstolen vilseledd under Palmerttegngen.
Poliser i Palmegruppen lockade missbrukare med stora summor pengar fr att de skulle vittna i rttegngen mot Christer Pettersson.
Nr ett vittne berttade det under rttegngen, frnekades det av klagaren.
Uppdrag granskning har ftt tillgng till bandet som bevisar att domstolen blev vilseledd.

SVT - UG 2018-02-21
SVT UG 2018-02-21

r 1987 hjde regeringen belningen till 50 miljoner kronor fr den som kunde lmna avgrande uppgifter om vem som ddade Olof Palme.

Den stora belningen har gtt som en rd trd genom hela Palmeutredningen. Flera missbrukare har genom ren hvdat att polisen lockade dem med pengar och manipulerade deras vittnesml.
Polisen lockade mig med massa pengar

En av dem r Christer Petterssons vn, Harri Miekkalinna. I Stockholms tingsrtt 1989 berttade han vad en av poliserna sagt till honom:
Hjlper du oss s kan du inte bara kpa huset utan hela samhllet.

Han sa ocks:
Jag vill understryka att polisen lockade mig med dessa pengar, det finns 50 miljoner i potten.

Men anklagelserna har aldrig bevisats. Polis och klagare har bestmt avfrdat missbrukarnas uppgifter.

P SVT.se kan man lsa vidare:

Vittne hvdade att han manipulerats
Hans lvebro, fre detta spaningsledaren, sger att polisen naturligtvis inte fick ge sken av att vittnen och andra skulle f stora summor pengar om Christer Pettersson flldes.
Skulle man gjort p det sttet hade man inte ftt vara kvar, sger han till Uppdrag granskning.

En annan missbrukare i Christer Petterssons krets som berttade om polisens metoder var vittnet Ulf. Han frhrdes om Petterssons alibi under mordnatten.

Plockade fram inspelningen
Ulf hvdade att Palmegruppen manipulerat honom och sagt att han skulle f 50 miljoner kronor om Pettersson flldes. Drfr hade han ocks lmnat felaktiga uppgifter om Petterson, som han tog tillbaka.

I rttssalen plockade chefsklagare Anders Helin fram inspelningen frn polisfrhret med Ulf, och sa:
Vet du vad jag har hr? Jag har bandet frn frhret. Det finns ingenting i detta band som tyder p att de nmnt siffran 50 miljoner.
Man fr inte gra s

Men Uppdrag granskning kan nu avslja att domstolen blev vilseledd av en av Sveriges frmsta klagare, efter att vi ftt tag p det band som frhret spelades in p.
Dr framgr att missbrukaren Ulf hade rtt.

Polis: Om han blir dmd d va, d kan du kpa dina hstar sen.
Ulf: Menar du att jag skulle f belning fr det hr d?
Polis: Du vet hur mycket som ligger i potten.
Ulf: Ja, skulle jag f de pengarna d?
Polis: 50 miljoner.

Advokat Leif Silbersky tar del av Uppdrag gransknings material. Han kallar det som nu framkommer fr en skam.
Det hr r en skam, som drar skam ver svenskt polisvsende. Man fr inte gra s. Det r direkt tjnstefel. Man ljuger ju. Man lmnar fram ett ofullstndigt material, sger Silbersky.

Uppdrag gransknings reportage om Christer Pettersson publiceras p SVT Play som en specialgjord serie frn och med onsdag den 21 februari. Granskningen snds ocks p ordinarie sndningstid p onsdag den 21 och 28 februari.
MISSA INTE DET!

* * *

Det terstr en frga:
BLEV DOMSTOLEN VERKLIGEN VILSELEDD, ELLER?

Lt oss terkomma



Category: Maktmissbruk
Posted by: valens Permalink
Vad skyller du p nu, herr chefsrdman?
Breaking News
2017-11-16, 16:46
Nu har 60-tal chefer tunga chefer frn runt om i landet inom klagarmyndigheten trffats p ett chefsmte, som hlls regelbundet.
De ser allvarligt p situationen.
Som klagare r det ocks vrt uppdrag att se till att de hndelser som r brott blir hanterade fr hela samhllets rkning.
Riksklagare Anders Perklev som var p plats i Stockholm under mtet berttar att frgan diskuterades under en dryg timme.
uppdaterad 2017-11-16, 16:46
SvD 2017-11-14
Foto: Annika Huett/Agent Molly / SvD Kultur 2017-11-14

Nu vittnar ven kvinnor inom juristbranschen om frekomsten av sexuella trakasserier.
I ett upprop publicerat i Svenska Dagbladet vittnar 4 445 kvinnor om hierarkiska strukturer.

Hr fljer ngra av vittnesmlen undertecknade av 4 445 kvinnor i juristbranschen:

  Jag blev bjuden p ansenliga mngder alkohol p en privat middag hos en frelsare p juristprogrammet och somnade p hans soffa. Nr jag vaknade hade alla andra gtt hem och han hade sex med mig. Eftert erbjd han sig att ringa en taxi. Personen ifrga har ven arbetat som hovrttsdomare.

Kommer att frstra din karrir innan den brjat

Efter att jag slutade p tingsrtten som notarie blev en domare p tingsrtten som en mentor fr mig. Han stttade, gav tips och rd och en dag kom han till kontoret och ville att jag skulle betala tillbaka. Med oralsex.
 


SvD rapporterar om att flera av de strsta advokatbyrerna i Sverige har haft problem med sexuella trakasserier och ofredanden. HOPPSAN!

Enligt TT:
Det borde vara srskilt viktigt inom en profession som ska vara djupt engagerad i rttvisa och mnniskors lika rttigheter. Fretrder man lagen, r det passande att vrna om densamma, skriver kvinnorna bakom uppropet #medvilkenrtt.

Som jag sagt tidigare
Man skall leva som man lr, sgs det. Ingen dlig moral, inte.
Dubbelmoral r en informell beteckning p att fresprka andra moraliska principer n de man tillmpar i sitt eget liv.

Och det kommer mera, s vnta bara tills refrngen kommer.


to be continued



10/10 2017

18:01

Man skall leva som man lr

Category: Myndigheter
Posted by: valens Permalink
Man skall leva som man lr
uppdaterad 2017-10-14, 17:15
RTT SKA VARA RTT
Regeringen upphver beslutet att utse Thomas Bodstrm till landshvding i Stockholm, enligt ett pressmeddelande.

Regeringen skriver att "mot bakgrund av att det frn flera andra politiska partier saknas frtroende fr Thomas Bodstrm har regeringen fr avsikt att fatta beslut om att upphva sitt tidigare beslut".
uppdaterad 2017-10-14, 17:15


10/10 2017
18:01

Man skall leva som man lr, sgs det. Ingen dlig moral, inte.
Dubbelmoral r en informell beteckning p att fresprka andra moraliska principer n de man tillmpar i sitt eget liv.
Enklare uttryckt: man blinkar t vnster, men svnger t hger.

* * *

Bodstrm godknde extrautdelning i Allra
TT (2017-10-09)

Svensk massmedia har gnat en del till nyheten.
Blivande landshvdingen i Stockholms ln, Thomas Bodstrm, godknde, som styrelseledamot i det skandalomsusade pensionsbolaget Allra, en extra utdelning till garna p 20 miljoner kronor, skriver Expressen.

Enligt TT, formellt var det en extra bolagsstmma som godknde utbetalningen, men den fregicks av ett godknnande i styrelsen dr frutom Bodstrm ven dvarande styrelseordfrande Ebba Linds satt sin namnteckning.

De 20 miljonerna hade koppling till dotterbolaget i Dubai. Brottsutredningen mot Allra, dr 140 miljoner kronor har tagits i beslag av klagaren, rr utbetalningar frn bolaget i Dubai.

Allra misstnks fr att frskingrat hundratals miljoner kronor frn pensionsspararna. Och en fre detta chef i Allra hktades i frra veckan, misstnkt fr grov trolshet mot huvudman.

Bodstrm har nekat till att ha gjort ngot som helst olagligt.

Mngder av anstllda p Pensionsmyndigheten och flera politiska partier har ifrgasatt utnmnandet av Bodstrm till ny landshvding.

* * *

Att utnmna ngon med koppling till misstnkta brottsliga affrer till Sveriges huvudstad landshvding r inte bra. Inte alls, tycker jag.
Det r ingen COOP snattare som misstnks fr att ha snattat en chokladask.
Det handlar om tidigare justitieminister som godknde, som styrelseledamot i Allra, en extra utdelning till garna p 20 miljoner kronor.
Tidigare justitieminister som i vanlig ordning pstr: Jag vet ju att jag inte gjort ngot fel under det halvr som jag satt i styrelsen, sger Bodstrm.

Snacka om dubbelmoral.
Det r ungefr som en tingsrtts domare som vid upprepade gnger gjort sig skyldig fr jv men ndock t vnster och hger, talat osanning angende jv omstndigheterna allts den domaren utnmns som ledamot i ett universitets Disciplinnmnd.

Aprop Disciplinnmnder, domare och advokater.
Sveriges advokatsamfund missade inte chansen att lovorda utnmnt blivande landshvding och skriver ngra ord p samfundets webbsida om sin egen produkt advokaten Thomas Bodstrm.

* * *

Om Bodstrms superln som landshvding skrev Expressen (29 aug 2017) som i sin tur redogjorde vad berttade han om det nya jobbet i Mix Megapol, hos Anders Timell och Gry Forssell.
Thomas Bodstrm blir Stockholms lns nya landshvding - och lmnar advokatbyrn.
Men det r inte boenderesidensen och den hga lnen som r anledningen till jobbytet, menar Thomas Bodstrm i Mix Megapol.
Det var ett svrt beslut, sger Thomas Bodstrm i radiokanalen.
Thomas Bodstrm erknner att han har en ln p nnu mer n s - men minns inte helt skert.
Thomas Bodstrm med Anders Timell (Expressen, Nje 29 aug 2017)

MEN

* * *

Sanningen kommer att komma fram (Bodstrm om kritiken, TV4 Nyhetsmorgon)

HERRE, SE VI VNTAR ALLA ber jag.


Fr dem som har fljt den hr bloggen r det kanske ltt att frst att vi nrmar oss publiceringen av n ej plysta epiloger till flera av bloggens inlgg.

to be continued



04/10 2017

18:30

The road to hell

Category: Myndigheter
Posted by: valens Permalink
The road to hell
She said: "Son, what are you doing here? My fear for you has turned me in my grave."
I said: "Mama, I come to the valley of the rich, myself to sell."
She said: "Son, this is the road to Hell"
Chris Rea - The road to hell (Part 1)

* * *


Vxjs chefsklagare i botten p lneligan
SR Kronoberg, Obs! publicerat mndag 18 maj 2015 kl 14.28 Obs!
Foto: Anton Yngvesson/Sveriges Radio
Foto: Anton Yngvesson/Sveriges Radio, 2015-05-18

Vxjs chefsklagare Carl-Gunnar Fridolfsson ligger i botten p lneligan bland Sveriges chefsklagare.

Fridolfsson har en mnadsln p 70 500 kronor. Bara chefsklagaren i Ume har en smre ln. Det visar siffror som Nyhetsbyrn Siren begrt ut frn klagarmyndigheten.

Sveriges bst betalda chefsklagare r Peter Claeson p City klagarkammare i Stockholm. Han har 17 500 kronor mer i lnekuvertet n Carl-Gunnar Fridolfsson i Vxj.


Nyheterna P4 Kronoberg
Sveriges Radio, 2015-05-18

* * *


You must learn this lesson fast, and learn it well.
This ain't no upwardly mobile freeway,
OH NO, THIS IS THE ROAD TO HELL!
Chris Rea - The road to hell (Part 2)



to be continued



Category: Kultur
Posted by: valens Permalink
Tanke, eftertanke och omtanke


Jag r en snubbe
som tycker det r
ganska sknt att
g p Coop utan
att ngon tnker
p vem jag r.






Efter 40 r i rampljuset skyr Joakim Thstrm fortfarande kndisskapet. Infr nya albumet Centralmassivet ger han en enda intervju i Skandinavien. DN:s Georg Cederskog och Beatrice Lundborg har mtt rockikonen i Berlin.

Joakim Thstrm, bild i DN.kultur, 2019-10-01



Dagens tidning har ven en bilaga som annons frn Uppsala internationella Gitarrfestival.
Dr kan man lsa om tolvrige kroatiske superbegvningen Frano som brjade spela gitarr redan som tvring.


If you try hard, everything is possible.

ALLA MSTE BEHANDLAS MED AKTNING OCH EFTERTANKE




18/09 2017

20:55

SNART SMLLER DET!

Category: Allmn
Posted by: valens Permalink
SNART SMLLER DET!

WELCOME BACK, MY FRIENDS, TO THE SHOW THAT NEVER ENDS...

SO, LET THE SHOW BEGIN!

Eller p ren svenska...

NU KR VI och ... SNART SMLLER DET!





Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Dagens rttsuppfattning: Om domstolarnas ansvar och maktutvning
Anne Ramberg Svea hovrtt arrangerar idag den 16 februari ett seminarium om grnsen fr domstolarnas maktutvning och hur domstolarnas oberoende bst kan skyddas i tider av politisk oro. Temat r synnerligen aktuellt. Det r nog mer aktuellt n vad hovrttspresidenten Fredrik Wersll kunde ana nr han redan fr flera mnader sedan inbjd till diskussionen.

Det kan man lsa p Sveriges advokatsamfundets generalsekreterare Anne Rambergs blogg.

Lt oss blddra lite igenom texten:

"Enligt min mening r domstolarnas yttersta uppgift just att frsvara rttsstaten och de principer som ligger till grund fr denna. Att skydda den demokratiska rttsordningen genom en effektivt och rttssker rttstillmpning.

(...)

Domaryrket har alltid vilat p medborgarnas frtroende. Det bygger p att det fr den gode domaren inte spelar ngon roll vem som vinner och vem som frlorar. Ett argument som brukar anfras r att om lagstiftningen lmnar alltfr stort utrymme t domstolarnas tolkning kar risken fr godtycke och politisk styrning. Att domaren har personliga vrderingar r sjlvklart och ofrnkomligt. Men, han mste frst och respektera de allmnt etablerade normer som ligger till grund fr lagstiftningen. Domaren mste i det enskilda fallet kunna bortse frn sina egna vertygelser och erfarenheter. Han mste ha integritet.

(...)

Det handlar inte om makt i frsta hand utom om ansvar.

Det r nr lagstiftaren eller den verkstllande makten anvnder sin makt till att Rule by law, i stllet fr att tillmpa the Rule of law som domarens ansvar fr upprtthllandet av den enskildes fri och rttigheter, och drigenom den demokratiska rttsstatens principer, blir srskilt tydligt. Det r, som jag ser det, i den skiljelinjen som grnsen fr domstolarnas ansvar och maktutvning gr."


Eller titta upp utan att sparka ner:
Justice must not only be done, it must also be seen to be done!
Hng me !


15/03 2016

16:00

Ingen nmnd, Ingen glmd

Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Ingen nmnd, Ingen glmd
Ny lag trder i kraft den 1 juli i r.
ntligen har man kommit till insikten om situationens allvar - att samhllets instllning mste vara att vi inte kan acceptera en systemhotande kriminalitet.

Syftet med de strngare lagarna r att komma t ledare inom de kriminella gng som vxer sig allt starkare.
Enligt justitieminister Morgan Johansson (S) r syftet med de strngare lagarna att komma t ledare inom de kriminella organisationer som vxer sig allt starkare.
Vi kriminaliserar underltenhet att frhindra brott och det kommer att trffa dem som har en ledande stllning inom gngen, sa justitieminister Morgan Johansson (SVT Nyheter).

Ja DE vxer s det knakar och DE finns verallt i samhllet.
Och som sagt:
Ingen glmd, Ingen nmnd (N!)

PSssst
Det hr r inte slutet. Det r inte ens brjan p slutet. Men det r, kanske, brjans slut.             (Winston Churchill)

Hng me !


Category: Rttsvsendet
Posted by: valens Permalink
Allmn information till Svenska folket
Squashturneringens deltagare del 1

Squashturneringen brjar nrma sig slutet. Ibland, av ngon anledning, vill man kanske lsa historiens epilog frst.
Vad gller sjlva Squashturneringen i sig, det finns ingen epilog n s lnge. Bdeln har inte bestmt sig n, s att slutstriden drjer lite till.

Vad jag kan erbjuda nu r slutet p epilogens brjan. Brjans slutstrid allts.


Allmn information till Svenska folket
Den 27 februari 2015 har Sveriges Hgsta domstol bekrftat en ny praxis:
EN DOMARE I UNDERRTT FR I DOMSTOLSBESLUT LJUGA P ETT OFRSKMT STT OCH REDOVISA FALSKA SAKUPPGIFTER SOM DEFINITIVT KRNKER EN INDIVID OCH SITT PRIVATA LIV, INDIVIDENS RELATION TILL SIN FAMILJ OCH SIN OMGIVNING.

      Vxj tingsrtts ordfrande i ml nr T 4685-12 har i domen meddelat i Vxj den 7 oktober 2014       (domsklens frsta stycke) anfrt fljande:
ENLIGT VAD SOM FRAMGTT HAR ANMLNINGARNA MOT dotterns pappa LETT TILL EN FLLANDE DOM I FRGA OM OLAGA HOT OCH OFREDANDE MOT dotterns mamma. VIDARE HAR DET FUNNITS BESKSFRBUD FR dotterns pappa ATT KONTAKTA dotterns mamma.
      I citatet ovan har jag ndrat klagandens och motpartens riktiga namn med dotterns pappa och           dotterns mamma.

MEN!
Enligt vad dotterns pappa vet samt enligt flera utdrag ur Rikspolisstyrelsens belastningsregister som strcker sig ver all tid frn den frsta dagen dotterns pappa och dotterns mamma har trffats till mitten av november 2014, framkomer klart och tydligt att:
"I BELASTNINGSREGISTRET FINNS INGA UPPGIFTER ATT REDOVISA."


Hgsta domstolen har bekrftat grunden till den nya praxisen i beslut Adnr 161-15 signerat av kanslichefen Unto Komujrvi.
I sitt beslut (brev) skriver Unto Komujrvi att beslutet rrande ml 5862 -14 att inte meddela prvningstillstnd kan inte verklagas eller omprvas. Domstolen lmnar inte ngra skl utver vad som framgr av beslutet.

Hgsta domstolens protokoll I ml 5862-14 r daterat 2015-02-19 och r signerat av Justitierd Kerstin Calissendorff samt Frida Barrstrand (fredragande och protokollfrare).
Observera att ml 5862-14 r sambandsml till Hgsta domstolens ml B 6189-14 dr svar p talsfrgan som avser den brottsanklagade domaren drjer ondigtvis fel ordning.
Inte minst att ml 5862-14 innehller fakta relaterade till flera brott intrffade i underrtten, brott som utreds av polis- och klagarmyndigheten bland annat om mened.
Det r obestridligt att alla dessa fakta har definitivt pverkat mlets utgng i underrtten.

I stllet fr att ta stllning till juristens, Anna Edelhjelm, bravader (milt sagt!), medger Justitierdet Kerstin Calissendorff att Anna Edelhjelms klient fr belnas med ver hundra tussen svenska kronor!

      Hgsta domstolens ml 5862-14 avser Gta hovrtts beslut att ej meddela prvningstillstnd i       ml nr T 2893-14 meddelat i Jnkping den 5 november 2014.

      Och slutligen, Gta hovrtts ml nr T 2893-14 avsg verklagandet av Vxj tingsrtts DOM i ml       nr T 4685-12 meddelat i Vxj den 7 oktober 2014.

Tills Hgsta domstolen kommer att besluta i ml B 6189-14 att Gta hovrtts ml nr B 3038-14 mste tas upp utan (bland mycket annat) avvikelse frn ett normalt kontradiktoriskt rttegngsfrfarande som r ett viktigt element i vad som avses med en rttvis rttegng (jfr NJA 2013 s. 813), krver jag att kanslichefen Unto Komujrvi tillsammans med Justitierdet Kerstin Calissendorff och fredraganden/protokollfraren Frida Barrstrand, i ett ppet brev, ber om urskt till dotterns pappa samt frklarar till pappans dotter, till hela Sverige, att:
DOMAREN I VXJ LJG OCH ATT ANMLNINGARNA MOT dotterns pappa HAR ALDRIG LETT TILL NGON FLLANDE DOM I FRGA OM OLAGA HOT OCH OFREDANDE MOT dotterns mamma. VIDARE ATT DET ALDRIG FUNNITS BESKSFRBUD FR "dotterns pappa" ATT KONTAKTA dotterns mamma.

Vnligen hll tyst! Frhandling pgr.


Enligt Claes Borgstrm, advokat och fre detta Jmo, r rttstillmpning politik och vidare att idrott och politik hr ihop.
Inte mindre intressant r Claes Borgstrms argumentering: om domaren inte gillar lagstiftarens bakomliggande vrderingar och syfte med en viss bestmmelse kan hon i det enskilda fallet tillmpa regeln restriktivt alternativt extensivt, beroende p vilket resultat den ena eller andra tolkningen leder till. Tolkningsutrymmet begrnsas endast genom att resultatet inte (uppenbart) fr strida mot praxis.
(Dagens Juridik, september 2008)



Nu praxis i racketsporten Squash: spelet fr en virtuell mlvakt som slutligen avgr matchen.
Som bekant r mlvakt i kriminell jargong en fysisk person som av en vis anledning tar p sig juridiskt ansvar som den felande parten vill undg. En person som tar p sig ansvaret fr brott eller frseelse som ngon annan har begtt.
(Frstr medborgaren vilken drr bankar jag p?)


Under den upplysta despotismens tid (1700-talet) var domstolarna i vissa lnder frbjudna att motivera sina domar. ven domstolarna betraktades som verhetens tjnare och medborgarna borde rtta sig efter myndigheternas bud och befallningar utan att reflektera ver de bakomliggande motiven fr dessas tgrder. Enligt ett demokratiskt betraktelsestt skall dremot den offentliga maktutvningen i s stor utstrckning som mjligt ske under allmnhetens insyn. Att domstolarna motiverar sina domar mjliggr att man kan kontrollera hur de resonerat, ngot som strker frtroendet fr rttsskipningen. Srskilt den frlorande parten kan komma att misstro domstolens ovld om han inte begriper hur dess ledamter resonerat.
Att domstolarna p ngot stt motiverar sina avgranden fljer ocks av Europakonventionens krav p en rttvis rttegng
- P senare tid har ven frgor om hur lsbarheten av domar skall kas diskuterats allt mer. Det rr sig hr om allt frn struktur och disposition till uttrycksstt och ordval i domar. I sammanhanget har framhllits vikten av att parter och andra som inte r juridiskt kunniga kan frst och vertygas av domen.
Att en dom frses med utfrliga domskl har ven andra frdelar n de ovan anfrda. Nr domaren frfattar domsklen kan han eller hon sjlv kontrollera riktigheten av sina tankegngar. Det-hnder ofta att man inser ohllbarheten i ett resonemang frst d man nedtecknat det i skrift. Sitt strsta vrde har dock domsklen p grund av mjligheten verklaga domen. En utfrlig motivering underlttar fr den frlorande parten tt bedma om det lnar sig att verklaga och fr den hgre instansen att verprva domens riktighet.

(Per Olof Ekelf/Henrik Edelstam och Mikael Pauli, 2011)


Enligt Fredrik Wersll, president Svea hovrtt, ett starkt och oberoende domstolsvsende r ett av fundamenten i en demokrati byggd p rttsstatliga principer. Men en domarmakt byggd p dessa principer mste ocks prglas av legitimitet och ansvar.
Ju mer makt vi domare fr desto strre omsorg krvs fr att inte g utanfr lagstiftarens ramar, sger Fredrik Wersll.
(Dagens Juridik, december 2014)


I Sverige har vi, tack och lov, snlla och kompetenta domare som knappast behver anmlas fr ngra tjnstefel. Men om det otroliga skulle intrffa att man skulle bli utsatt fr det, ett tjnstefel allts, mot all frmodan, ja d kan man polisanmla med (bland annat) hnvisning till 20:e kapitel, 1:a paragraf i Brottsbalken.
Det helt osannolika har hnt: en svensk domare har ljugit, spridit falska uppgifter i en offentlig handling och drmed, kort sagt, begtt ett tjnstefel, vilket som sagt knappast hnder

Vad kommer att hnda i fortsttningen om utvecklingen fortstter som beskrivs hr ovan, dr medborgares rttigheter nonchaleras hos landets hgsta domstol?
Tyvrr har JO och JK ocks alltmer blivit instanser som har som huvudsyfte att hlla renden borta frn Europadomstolen.
Vad finns det d fr mjlighet att granska myndigheter och myndighetspersoner som missbrukar den offentliga makten? Vem granskar granskarna?


* * *


Den hr, av mig kallad squashturnering, har utvecklats alltmer s den har blivit en mycket invecklad historia.

I takt med spelets utveckling (ls: invecklad historia) har mnga deltagare dragits in. Ngra friviliga, ngra ofriviliga. Det var inte alls svrt att manipulera till friviliga den andra gruppen. Att manipulera folk r inte alls svrt fr de som besitter makt.
Men om detta och mycket mer i kommande avsnitt.

Det hr r inte slutet. Det r inte ens brjan p slutet. Men det r, kanske, brjans slut.             (Winston Churchill)

Hng me !

P.S.
Living tomorrow - Where in the world will I be
Tomorrow How far am I able to see?
Or am I needed here
Now Ive found that the world is round and of course it rains everyday.

D.S.


Category: Barnskerhet
Posted by: valens Permalink
(Uppdatering) Om Yoga, Europol, kommuner och Hgsta domsten
(Original approval date & time:)
26/2 2016
19:55

Yogi (MISA) ledaren Gregorian Bivolaru, efterskt av Interpol/Europol, arresterades av den rumnska polisen i Frankrike idag, 26 februari 2016 (enligt rumnska Antena 3).

Det verkar som om Bivolaru har varit i Frankrike under ganska lng tid. Som jag tidigare informerat om har Bivolaru i 2006 erhllit politisk asyl i Sverige (Smeknamn: guru Magnus Aurolsson).
Gregorian Bivolaru
Enligt preliminra uppgifter, var han med falska dokument. Gregorian Bivolaru dmd till sex rs fngelse fr sexuellt umgnge med minderrig r dessutom anklagad fr sexuellt utnyttjande av minderriga och barnpornografi. Ngra (andra) brott r redan preskriberade.



Category: Barnskerhet
Posted by: valens Permalink
Om Yoga, Europol, kommuner och Hgsta domstolen
(Original approval date & time:)
29/1 2016
10:49

Innan vi gr vidare (eller tillbaks!) till bdeln och min lskade squashturnering

 
Mnga som fljer valens.nu minns skerligen inlggen "Trafficking" och En aktuell tv rs gammal nyhet.

Jag har ppekat (bland mycket annat) att i flera r Kpenhamnskommun stttat en yogaskola som misstnks fr att gna sig t att slja porrfilm och stripteaseshower. Att den danska prsten Tom Thygesen Daugaard anklagade den danska yogaskolan fr att vara en sekt:
Det r djupt naivt av Kpenhamns kommun att ge pengar till Natha Yoga Center utan att underska vad som ligger bakom. Dr finns en totalitr, sekteristisk organisation som manipulerar unga, skande mnniskor och som bedriver olika sextjnster. Det finns grund till att bestmt avrda ungdomar att ska sig till organisationen, sa han till Jyllands-Posten.

Sen' undrande jag om vem som tog hand om sexbrottslingen Gregorian Bivolaru?
Svaret var enkelt: Sverige!
Den 21 oktober 2005 avslog Sveriges Hgsta domstol Rumniens justitiedepartement begran om Bivolarus utlmning fr sexuell perversion, sexuellt umgnge med minderrig, handeln med minderriga (trafficking) och satte honom p fri fot.
Bara ett par mnader senare beviljade Migrationsverket politisk asyl till den hr Gregorian Bivolaru.

Sen' vet jag inte om den hr individen har ftt hjlp att skaffa lgenhet i ett barnvnligt omrde

Dremot vet jag att det inte drjer lnge innan jag tar bladet frn munnen. Avsnittet kommer ing i bombernas grupp
Idag, allt det hr, som en liten pminnelse!

* * *

Det har gtt ngra r sedan dess.
Hr, i vra trakter, har Yoga florerat under tiden. Inte minst kommunerna (tminstone ngra social sekreterare, bland andra) har spenderat en peng och "lite tid" fr att bekanta sig med Yoga

IDAG?

Sedan lnge r denna Gregorian Bivolaru (skyddad av Sveriges Hgsta domsto-frn 2005l!) efterlyst av Europol.
from eumostwanted.eu
Today January 29, 2016, European law enforcement authorities have joined forces to create a dedicated new website (www.eumostwanted.eu) where the public can help police trace Europes Most Wanted Fugitives.


Frhoppningsvis frstr nu medborgaren att detta inlgg r tnkt som en sista pusselbit till mlet.

Obs! (fr de mest insatta)
Ovannmnt inlgg (Kommun gav std till "sex-sekt) r av mig skriven i brjan av 2011
FATTAR NI NU D?


(Om ca en vecka kommer Inlgget att flyttas nedt i vntan p svar till frgan/frgorna i Allmn information till Svenska folket)


Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
En bild - en hndelse. Mnga minnesbilder
Hkan Nordling, (dvarande) chef fr tingsrtten och Beatrice Ask, (dvarande) justitieminister inviger de nya domstolarna i Vxj (april, 2011).
Foto: Viktoria Vlil - Sveriges Radio (P4/Kronoberg - Publicerat fredag 8 april 2011 kl 15:46)


En bild som pminner mig om bde d- och nutid.
Den pminner mig om kravet p att bandet mste klippas itu. Med den ena handen.
Att det r hg tid att knyta nven och hrt sl den i bordet. Den andra handen, allts.

Bilderna lagras p vrt minne och som bekant med hjlp av minnet kan tankefrmgan ta itu med de problem som mter oss.

Det har hnt alldeles fr mycket och det finns ingen anledning att vnta lngre. Inte mer n ngra dagar, i alla fall. Det r hg tid att klippa bandet samt sl nven i bordet mot den uppluckrade moralen inom rttsvsendet.
Man suckar djupt och blir hpen ver rttsrtans frckhet som tvingar vrt samhlle, lngsamt men skert, dras lngt ner i en mrk rttsoskerhet.

Det finns alldeles fr mnga skrupellsa individer (inte minst tjnstemn) som alltid hittar kryphl (ibland kriminella handlingar) fr att tjna pengar eller andra privilegier p att krnka andra mnniskor. Det r fullstndigt frfrligt.

Det vrsta (ur samhllets synvinkel) r att vilseledande kan ske p flera olika stt, bl.a. genom att man aktivt uppvcker (framkallar) en villfarelse hos ngon annan eller aktivt frstrker eller vidmakthller en redan existerande villfarelse hos den andre, s att den blir handlingsmotiverande fr denne.
Ett vilseledande i rttslig mening kan ske ocks genom passivitet, dvs. genom underltenhet att gra ngot.


* * *


Lt oss minnas vad varje svensk br veta:

Hur Sverige ska styras framgr av regeringsformen, som r en av Sveriges fyra grundlagar.

1 kap.

1 All offentlig makt i Sverige utgr frn folket.
Den svenska folkstyrelsen bygger p fri siktsbildning och p allmn och lika rstrtt. Den frverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal sjlvstyrelse.
Den offentliga makten utvas under lagarna.

2 Den offentliga makten skall utvas med respekt fr alla mnniskors lika vrde och fr den enskilda mnniskans frihet och vrdighet.
Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella vlfrd skall vara grundlggande ml fr den offentliga verksamheten.
Det skall srskilt ligga det allmnna att trygga rtten till arbete, bostad och utbildning samt att verka fr social omsorg och trygghet och fr en god levnadsmilj.
Det allmnna skall verka fr att demokratins ider blir vgledande inom samhllets alla omrden. Det allmnna skall tillfrskra mn och kvinnor lika rttigheter samt vrna den enskildes privatliv och familjeliv.
Etniska, sprkliga och religisa minoriteters mjligheter att behlla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv br frmjas.

()

9 Domstolar samt frvaltningsmyndigheter och andra som fullgr uppgifter inom den offentliga frvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet infr lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet.

*

Squashturneringens deltagare - nsta !




Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Frn rttsrta till rttsvergrepp med hnvisning till Stockholmssyndromet
Rttsrta r ett begrepp som myntades 1950 och snabbt vann stor spridning i den svenska pressdebatten dr rttsskandaler, korruption och maktmissbruk p hg niv i samhllet kritiserades.
Vilhelm Moberg
En aktiv polemiker var Vilhelm Moberg, som var starkt engagerad i kampen mot vad han sg som den svenska rttsrtan. (wiki)
Under de frsta ren spelade rdsla fr befarade skadeverkningar av avkriminaliseringen av homosexualitet (1944) en central roll i debatten. Rttsskerheten ansgs ocks sttas ur spel av att homosexuella skyddade varandra och anvnde rttsmaskineriet fr repressalier mot sina motstndare.

Hur str det till med de nmnda skadeverkningarna som homosexuella stmplades med, idag?

Kronologiskt sett finns det mycket mer att g igenom vad gller rttsrtan men, n s lnge, jag njer mig att hnvisa till Lundquistaffren dr ifrgasattes hur en domare, i Stockholm under 16 r kunnat friknnas frn en rad av anmlningar. Slutligen dmdes domaren Lundquist till avsttning och 18 mnader fngelse fr bland annat grovt bedrgeri.
Idag r svenska folkets urgamla rtt att f sin sak prvad i flera rttsinstanser kraftigt begrnsad.
En indikation p allvaret r att, bland mnga andra, till och med Skatteverket tillsammans med tio nringslivsorganisationer (i Dagens Industri) sgade frslaget, skrev Eric Erfors i Expressen fr ett par r sedan. Han nmnde vidare att t.o.m. sjlvaste Justitieombudsmannen, JO, stmde in i kritikerkren. JO konstaterade att Sverige mste flja Europakonventionens krav p att "f skuldfrgan eller pfljden omprvad av hgre domstol" och att vi mste sikta hgre n ngon mjlig miniminiv.
Hur str det till med rtten att f sin sak prvad i flera rttsinstanser, idag? Vi terkommer.

I mitt tidigare inlgg Mot dumheten kmpar sjlva gudarna frgves citerade jag Advokatsamfundets generalsekreterare, Anne Ramberg - bland annat: "Kravet p opartiskhet kommer ocks till uttryck bland annat i de jvsregler som rttegngsordningen innefattar. Reglerna om domarjv i rttegngsbalken bygger p en av grundpelarna i domaretiken, nmligen att domaren inte bara de facto ska vara opartisk utan att dessutom inget fr frekomma som kan vara gnat att rubba frtroendet fr domarens opartiskhet. Ansvaret vilar domaren att sjlvmant ge till knna att det freligger ngon omstndighet, som kan antas utgra jv mot honom."
Hur str det till med frtroendet fr domarens opartiskhet, med domaretiken, idag? Vi terkommer.

I mina inlgg om Bdeln (Bdeln Bdlarna och deras folk och vidare tom Bdeln I Per Lagerkvists spr) lovade jag terkomma med min pbrjade historian om squashturneringen samt sambandet mellan dessa pusselbitar: squashturneringen - Bdeln och bdelsfolk.
Ett lfte r ett lfte. Ingen nmnd och ingen glmd, men... Vi terkommer.
Jag, med handen p hjrtat, kan ltt men rligt pst vara en envis person med en mycket stark vilja som har ett ganska bra grepp ver svensk frfattning och vgade utmana myndigheterna fr att kunna bibehlla mitt (och inte minst relationen till min dotter) oflckade anseende.
Hur mnga andra kan pst, att vid flera olika tillfllen - gng p gng, nekats att f sin sak p ett opartiskt stt prvad i rtten, eller prvad verhuvudtaget? Det vet jag inte,
Det vad jag r skert p det r att efter en lng och slitsamt strid som har frstrt minst 14 r av mitt liv r vi nu ngra meter frn mlet.
Det fr inte rcka med att en enskild individ med jrnvilja, p goda grunder frsker slingra sig ur ett rttsvergrepp. Samhllet mste ta ansvar och se till att rttsvisa verkligen skipas och att sdana rttsvergrepp aldrig fr upprepas.

Rttsskerhet innebr att det finns en rttsordning som br ge individen skydd mot vergrepp frn samhllet och andra individer; i denna rttsordning mste ing juridisk trygghet och att rttsreglerna tillmpas frutsgbart och effektivt.
I dess mest minimala betydelse innebr rttsskerheten juridisk rttvisa.

Sist men inte minst om Stockholmssyndromet och dess koppling till mina begrepp om bland annat squashturneringen och Bdeln, bdlarna och deras folk
Som mnga vet, Stockholmssyndromet r ett psykologiskt tillstnd dr kidnappningsoffer eller personer hllna fngar mot sin vilja utvecklar en relation till kidnapparen/kidnapparna och tar parti fr frvaren mot polisen. (wiki)
Detta kan vara helt enkelt ett uttryck fr identifikation med frvaren som r ett traumarelaterat psykiskt fenomen, som innebr att en utsatt person identifierar sig med angriparen. Det r en form av introjektiv identifikation, motsatsen till projektion.


* * *


Vilka n oppnade drrar bankar jag p?
Enligt mina konservativa bakomliggande begrepp, kommer desserten serveras efter avslutad mltid.

Vem granskar granskarna?

Vi terkommer.




Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
En liten reflektion aprop barnkonventionen och lite till
Fakta FN:s barnkonvention
Barnkonventionen innehller bestmmelser om mnskliga rttigheter fr barn. Den r rttsligt bindande.
Konventionen slr fast att barn inte r frldrars eller andra vuxnas godelar utan individer med egna rttigheter.
Barn har ocks speciella behov av skydd och std.
Power To The PeopleI en artikel p DN.DEBATT (2014-11-20) kan man lsa bland annat:
Men det rcker inte heller med nya arbetsmetoder. Det krvs ocks kunskap om det frhllningsstt till barn som genomsyrar konventionen. Vi mste ta till oss barnkonventionens stt att se p barn som fullvrdiga individer med samma vrde som vuxna. Vi mste sluta se barndomen som en transportstrcka till vuxenlivet, utan i stllet som en tid med lika hgt vrde som vuxenlivet. Barn r inte frldrarnas godelar utan individer med egna rttigheter. Det innebr att vi mste slppa in barnen i beslutsprocesserna, ven i kommunerna.
Den goda viljan att gra det bsta fr barnen kanske finns dr, men r vi vuxna beredda att ge barn inflytande p riktigt?

* * *

Imorgon, fredag den 21 november 2014 kommer Ricky Jackson, 57, att g fri. Han blir drmed den oskyldigt dmde som suttit lngst tid i ett amerikanskt fngelse. 39 r.
1975 dmdes Ricky Jackson tillsammans med tv andra brder fr mordet p Harold Franks, en postanvisning sljare i Cleveland-omrdet.
Han dmdes efter att den d 12-rige Eddie Vernon vittnade om att han sg attacken, enligt domstolshandlingar. Inga andra bevis kunde bringas.
Denna vecka, Vernon (vittnen, nu 51 r gammal) berttade fr en domare i Cleveland, Ohio, att han frskte behaga andra, d han gav en falsk berttelse baserad p information frn en vn och polisen som utfodrats honom detaljerna, skapade ett nt av lgner som hjlpte dma Jackson och de andra mnnen. Han sa att han gav myndigheterna namnen p de tre mn, drfr att han trodde att han gjorde det rtta.
Ricky Jackson, 57 - Oskyldig
"All information matades mig", sade Vernon, som kom fram fr att ndra sin berttelse efter att talat med en prst. "Jag har inte ngon kunskap om vad som hnde p brottsplatsen."

* * *

Men tillbaks till barnkonventionen och frberedelser till ytterligare brott under mottot Sndra och Hrska.

Det rcker inte med att 2006 rs lagndringar har medfrt ett kat krig mellan frldrar vad gller vrdnadstvister grundade p ett s kallad tydligare fokus p riskbedmning.
Om uppgifter om vld frs fram i ett ml om vrdnad, boende och umgnge understryks numera att uppgifterna alltid mste prvas. Av Hgsta domstolens avgrande i NJA 2006 s. 26 klargrs att den ena frlderns vld mot den andra kan utgra grund fr ensam vrdnad.

Det rckte allts inte med en del frldrars bengenhet att skapa och underhlla phittade konflikter. Nu r lagstiftaren p vg att luras dra in vra barn i manipulerade konflikter.
Det r vlknd och bevisat hur enkelt kan vuxna manipuleras p jobbet, via massmedia, osv. Vilken intelligens mnniska som helst kan frst hur enkelt det r att manipulera minderriga.

Ja!
Gissa vem har intresse och vem kommer att fortsttningsvis dra nytta av underbyggda, phittade konflikter eller barnens inbillade vilja under eviga mottot Sndra och Hrska.


Category: Rttsvsendet
Posted by: valens Permalink
Finns det utrymme sko sig sjlv
Aprop brottsbengna domare och korrupta tjnstemn

Tv expressiva bilder frn ppet hus med Uppdrag gransknings redaktion som lockade runt hundra personer frn allmnheten till kulturhuset Palladium i Vxj, 25 oktober, 2014.


Det verkar som att ngra brottsbengna tjnstemn med hjlp av ngra andra, mer eller mindre, brottsbengna individer, r definitivt bestmda att omvandla svenskt rttsvsen i rena rama svenskt (rtts)ovsen genom att beg brott efter brott.

Det verkar som att p min bekostnad kommer domstolsverket berika sin praxis databas.
Jag har tidigare relaterat om cirkuset med tidigare klagaren som vid ett senare tillflle har agerat som domare i (princip) samma rende, med samma aktrer, cirkus som har tvingat tidigare JO Mats Melin att vandra till tjnsten som ordfrande i Hgsta frvaltningsdomstolen.

Nu r en annan domare (rdman) p tur, frn samma tingsrtt, som kanske kommer att tvinga ytterligare ngon hjdare p vift.
n s lnge har tal vckts mot respektive rdman fr grovt tjnstefel (vid hovrtten).
Vi fr se vad DOM kommer att hitta p efter att ha ertappats med fingrarna i syltburken (igen!).
Aprop (rtts)ovsen.
Av frklarliga skl vntar vi med att avslja detaljer, n s lnge.

Som sagt, finns det utrymme sko sig sjlv d r det alltid ngon som gr det.

Vi terkommer!

Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Mot dumheten kmpar sjlva gudarna frgves
Aprop brottsbengna domare och korrupta tjnstemn

I Sveriges advokatsamfunds tidskrift Advokaten (nr 7, rgng 80) skriver generalsekreteraren Anne Ramberg i sin ledare, bland annat:

Kravet p opartiskhet kommer ocks till uttryck bland annat i de jvsregler som rttegngsordningen innefattar. Reglerna om domarjv i rttegngsbalken bygger p en av grundpelarna i domaretiken, nmligen att domaren inte bara de facto ska vara opartisk utan att dessutom inget fr frekomma som kan vara gnat att rubba frtroendet fr domarens opartiskhet. Ansvaret vilar domaren att sjlvmant ge till knna att det freligger ngon omstndighet, som kan antas utgra jv mot honom.

()

Att domaren har personliga vrderingar r givetvis sjlvklart och ofrnkomligt. Men, han br frst och respektera de allmnt etablerade normer som ligger till grund fr lagstiftningen. Domaren mste i det enskilda fallet kunna bortse frn sina egna vertygelser och erfarenheter. Han mste ocks vara terhllsam med att ge uttryck fr sikter som kan skada tilltron till domstolen.

()

Domaryrket har alltid vilat p medborgarnas frtroende. Det bygger p att det fr den gode domaren inte spelar ngon roll vem som vinner och vem som frlorar det r sakfrhllandena och den tillmpliga lagen som bestmmer utgngen.


*


I samma tidskrift, i ett tidigare nummer, skriver generalsekreteraren Anne Ramberg i sin ledare Om rttsvsendets ansvar, bland annat:

I en rttsstat ska alla individer tnjuta skydd mot statens (legitima) maktutvning. Individen ska ocks ha rttstrygghet och inte riskera att bli utsatt fr brott. I detta kan det ligga en motsttning. Avvgningen mellan integritetsintrng och rttsskerhet ena sidan samt statens behov av att frhindra och lsa brott den andra r ofta svr. En utgngspunkt vid en sdan avvgning r emellertid att rttsskerheten aldrig fr efterges. Dremot kan integritetsinskrnkningar vara pkallade.

()

Uppmrksamheten om de tvngsomhndertagna barnen under 1900-talet borde leda till eftertanke. Ocks i dag omhndertas ett stort antal barn som drefter placeras i fosterhem och p inrttningar dr vergrepp fortfarande frekommer. Lagstiftningen och rttstillmpningen nr det gller tvngsvrd i allmnhet i Sverige i dag lmnar mycket vrigt att nska. De mest utsatta saknar en stark rst som tillvaratar deras intressen.

()

En klagare kan i dag ven dmas fr obefogat tal om tal vcks trots att sannolika skl fr tal saknas. Det r i sammanhanget tankevckande att en domare utan ngon som helst pfljd kan dma en person till livstids fngelse, tvngsomhnderta barn med mera s lnge det sker inom lagens ramar. Konsekvenserna av en sdan felaktig, om n inte tjnstefelsgrundande rttstillmpning, r fr den enskilde betydligt mer ingripande n de mindre allvarliga fel som kan omfattas av det straffrttsliga mbetsmannaansvaret. Att misstag och fel kommer att begs inom ramen fr statens myndighetsutvning gr tyvrr inte att undvika. Vad som krvs r att det finns verktyg som nr ett misstag eller fel begtts snabbt identifierar felet och ger upprttelse till den som drabbats.

()

Jag tror i stllet att den principiellt viktigaste tgrden nr det gller att frhindra att enskilda ofrskyllt drabbas av felaktigheter inom rttsvsendet r att verka fr skapandet av en god rttskultur som bygger p respekt fr mnskliga rttigheter, effektivitet och transparens. Frst d kan lagstiftning och rttstillmpning utgra det skydd som den enskilde har rtt att krva.

Anne Ramberg, generalsekreterare i Sveriges advokatsamfund
(Tidskriften Advokaten, rgng 78)


Category: Psykologi
Posted by: valens Permalink
Inte bry sig om. Oavsett vad.
"No Matter What" (sv. Oavsett vad") r en lt frn musikalen (1996) Whistle Down the Wind (sv. Inte bry sig om) skriven av Andrew Lloyd Webber och Jim Steinman.
Som bekant har lten populariserats av vrldsbermda Boyzone.
Lten har ocks framfrts (1998) av Meat Loaf (fdd Marvin Lee Aday) som har samarbetat mycket med Jim Steinman och Andrew Lloyd Webber. Inte minst i Whistle Down the Wind.
Hr fljer lttexten p svenska - mitt blygsamma versttningsfrsk, i alla fall:
Oavsett vad de sger, oavsett vad de gr
Oavsett vad de vill lra oss
Vad vi tror r sant.

Oavsett vad de kallar oss, hur n de attackerar oss
Oavsett var de tar oss - vi ska hitta vr egen vg tillbaks.

Jag kan inte frneka vad jag tror, jag kan inte vara vad jag inte r
Jag vet att vr krlek varar fr evigt, jag vet
Oavsett vad.

Om bara trar var skratt, om endast natt var dag
Om bara bnerna besvarades - d skulle vi hra Gud sga:
Oavsett vad de sger, oavsett vad de gr
Oavsett vad de frsker lra dig
Vad du tror r sant.


Och jag skall hlla dig sker och stark och skyddat frn stormen
Oavsett var den r torftig en drm r att bli fdd.

Oavsett vem de fljer, oavsett vart de leder
Oavsett hur de bedmer oss, jag ska vara allt du behver.

Oavsett om solen inte skiner eller om himlen inte r bl
Oavsett slutet p visan - mitt liv brjade med dig.

Jag kan inte frneka vad jag tror, jag kan inte vara vad jag inte r -
Jag vet att denna krlek varar fr evigt
Det r allt som betyder ngot nu
Oavsett vad.



PS.
Det hr inlgget kan vara en happy end till opublicerade manuset om squashturnering och drmed kommer det att frbli en intressant oskriven historia ELLER prologen till en mycket intressant verklighetsbaserat historia om allt och mycket.
Allt hnger p ngras sunda frnuft!
DS.



17/09 2014

07:07

Skyller p varandra

Category: Maktmissbruk
Posted by: valens Permalink
Skyller p varandra
Hromdagen hnde det. Igen. (2014-09-09)
Nytt "Lindomefall" - talade som skyller p varandra kan inte fllas fr mordfrsk (Dagens Juridik)
Hovrtten anser att det i och fr sig r styrkt att en av de tv talade huggit offret i huvudet, men att det inte r bevisat vem som gjort det. Det gr heller inte med skerhet att sga att mnnen handlat tillsammans och i samfrstnd. De tv talade mnnen frias nu helt i hovrtten.

Hur kommer det sig att fallen dr brott begs i grupp blir alltfler?

Skyll p din kollega, kompis, slkt eller vad det rkar vara vid tillfllet och bli friknd.

Det finns en allmn uppfattning om att man slipper straff om man skyller p varandra.
Brott som utfrs av fler n en person r inte ltt att utreda och dma.
Vad hnder om de misstnkta skyller p varandra gr alla fria d? Det hr r en svr och inte sllan kontroversiell frga - inte enbart ur juridisk synpunkt.

Handen p hjrtat: Nr hrde du sist tv sanna versioner av samma historia?

*

Fredme?
Dj vu?

Inte jag
Hederliga tjnstemn:
Vi har inget emot kritik s lnge det r vi som utdelar den.
Och lt oss tala till punkt: Vi minns inte exakt vad som har hnt men vi har inte gjort ngot fel
!

Frst kommer delegeringen, drefter nekandet i olika former och till sist glmskan.

Ju hgre upp i myndighetens hierarkiska struktur befinner man sig desto svrare blir att kl av sig prestigekoftan. Av rdslan fr repressalier eller av hoppet till ett uppsteg i respektive struktur.

Snacka om vnskapskorruption och maktmissbruk!




15/09 2014

00:05

Valet

Category: Politik
Posted by: valens Permalink
Valet
Socialdemokraterna - framtidspartiet
Politiken mste alltid blicka framt. Den mste alltid handla om framtiden, om det samhlle vi vill skapa imorgon, inte om det vi redan har byggt. Vi ska vara den politiska kraft som bst frstr - och som steg fr steg - kan lsa de stora framtidsutmaningar som Sverige str infr idag. Socialdemokraterna r drfr framtidspartiet i svensk politik.

Stefan Lfven
Vrt land r fr litet fr konflikter.

PS. Jag hller alltid vad jag lovar. DS



01/09 2014

06:45

Valet Squashturneringen

Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Valet Squashturneringen
Snart fr vi veta vem som kommer att leda landet under de kommande ren - p papper, svart p vitt.
Eller?
r det redan bestmt oavsett omringande skdespeleri?

*

Fr ett par mnader sedan skrev jag lite om Almedalen.
Mnniskor trffas lite verallt mer eller mindre planerat, eller av en ren tillfllighet. Som bekant r mnniskorna olika, de tnker olika och inte minst r de mer eller mindre bengna hemlighlla viktiga fakta.
Justitieministrar verksamma eller ej oavsett lder, kn, frg eller aktivitet, r inga undantag frn dessa regler. De r mnniskor de ocks.


Ett brutet lfte r som en lgn som kan underminera frtroendekapitalet. Skam fr den som ger sig utan att hla sina lften!

Fr ungefr ett r sedan avsljade jag lite om vad jag menar med min stndiga, terkommande hnvisning till en viss turnering, av mig kallad fr Squashturneringen.
Mnga hade redan gissat fr lnge sedan, men fr de som fortfarande inte hade ngon aning frklarade jag att Squashturneringen avser enbart personer, p ett eller ett annat stt, inblandade i ett mycket speciellt fall. Ett (dubbel)fall i sin helhet upparbetat med falska anklagelser, spridning av falska rykte och mycket annat numera i mer n 14 (fjorton) r!
Hndelser och fakta som redan har frstrt barndomen av ett oskyldigt barn och r definitivt p vg att ventyra barnets fortsatta framtid med allt vad det innebr. Bland annat.


Allt hnger ihop med vnskapskorruption och maktmissbruk.
Fr ca fyra r sedan inledde jag serien om Squashturneringen med lftet att g till botten i allo.
D hnvisade jag till en huvudledare p DN.se som passade bra mina tankar: Blind fr korruption (Publicerat 2010-10-30. 00:05) . Det gllde d heta nyheten kring Sofia Arkelstens resor och annat.
I Sverige har vi lnge trott att korruption r ngot som finns utomlands. Sofia Arkelsten framstr inte som en typisk mutkolv dremot som en representant fr denna naivitet.
ppenhet r en grundbult i allt arbete mot korruption. Dr det gr att p frhand se vilka bindningar olika aktrer har och i efterhand kontrollera vad de har gjort minskar riskerna fr korruption kraftigt
kunde man lsa p DN.se.

Dessutom hnvisade jag till korruptionens klassiska definition (se wikipendia): Korruption r en juridisk term som avser missbruk av frtroendestllning till egen vinning, frmst genom tagande av mutor eller givande av mutor (bestickning).
Korruption kan ocks definieras frn utbudssidan: Korruption r att genom erbjudanden, tjnster, pengar, hot eller tvng fr egen eller andras vinning pverka utfallet av ett beslut, mot gllande regler och lagar.


*

Hr fljer en genomgng med tillhrande korta kompletteringar, en brkdel av hela squashturneringen som i sjlva verket r ett fall som kan dokumentera den organiserade korruptionen frn den lgsta till det allra hgsta nivn!
Mnga, mer eller mindre direkt inblandade, har frskt sopa smutsen under mattan med klassiska frklaringen att detta r ett vanligt enskilt fall som handlar om en banal vrdnadstvist
Men vi kan inte prata om ett vanligt enskilt fall d tiotals (om inte hundratals!) advokater och jurister, lkare, psykologer och sjukskterskor, politiker och kommuntjnstemn, domare och nmndemn, poliser med olika befattningsroller, klagare med olika befattningsroller (frn kammarklagare till Riksklagare), JK, JO r, p ett eller ett annat stt, inblandade i den banala vrdnadstvisten

Allt p skattebetalarnas bekostnad som redan har pungat ut flera miljoner i det hr fallet!

Och vem bryr sig verkligen om liten flickas barndom och framtid d en enorm industri som sysselstter (minst) hundratals arbetsplatser och omstter miljarder varje r mste prioriteras?
Vem bryr sig verkligen om att mot gllande freskrifter, regler och lagar, medvetet och manipulativt pverkas utfallet av beslut, d tjnster och mottjnster kan utbytas fr egen eller vnnernas vinning?

Snacka om vnskapskorruption och maktmissbruk!
squashturnering...


*

DEL AV SQUASHTURNERINGEN:
Slutet p 2006 brjan p 2007 - Bollen kastas mot vgen
Utkat utbud av tjnster och mottjnster mellan olika myndigheter, jurister, kommun och landsting.
Bollen r i fullfart men ngra spelare och medspelare gr stora, grova misstag.
2007 2010
Flera instanser medvetet och manipulativt pverkas till utfallet av felaktiga beslut mot gllande freskrifter, regler och gllande lagar.

Drefter, ngra spelare/medspelare byter plats, byts ut eller gr mot svidande hjder:
- Regeringen utnmner kammarklagaren Lars Jeppsson (klagarkammaren i Vxj) till ny domare vid Vxj tingsrtt (2009-01-22)
- Gran Lambertz slutar som justitiekansler och blir domare i Hgsta domstolen (2009-10-09)
- Advokat Trygve Bjurgert erstts av juristkandidaten Anna Edelhjelm frn Borgstrm & Bodstrm Advokatbyr (2009-07-14)
- Chefs-JO Mats Melin slutar som JO och kommer att bli ordfrande i Regeringsrtten (nyheten publicerades frst 2010-08-26)
- Rdman Lajla Kirppu (Vxj tingsrtt) utnmns som chefsklagare p klagarkammaren i Vxj (2010-10-01)
- Lagman Hkan Nordling (Vxj tingsrtt) gr ver till Mark- och miljdomstolen (2011/2012)
- Anna Edelhjelm blir ledamot i Advokatsamfundet (2011-01-28)
- Anna Edelhjelm fortstter som styrelseledamot p Borgstrm & Bodstrm Advokatbyr men parallellt startar eget olika bolag
- Anna Edelhjelm utreds av Advokatsamfundets disciplinnmnd (frn april 2013 rendet r fortfarande oavslutat i september 2014)
- Chefsklagare Lajla Kirppu (Vxj tingsrtt) utnmns som lagman vid Blekinge tingsrtt (2013/2014)
- Vicechefsklagaren Yvonne Rudinsson - ofrndrad befattning under alla dessa 14 r


Av frklarliga skl har nmnts hr bara ngra av Squashturneringens deltagare och vidare nmns enbart ngra tillhrande rende: T 3719-04. T 1607-07, T 992-09 (Vxj tingsrtt), T 3283-05 och 1890-09 (Gta hovrtt) samt JK:s dnr. 7565-06-21, JO:s dnr 5328 och 5698 ‐2006, dnr 4782-2010 och 5960‐2010.

Av samma frklarliga skl stannar jag hr, fr tillflle, med lftet att terkomma inom kort rimlig tid.
Vad och p vilket stt kommer att avsljas hela hrvan som strcker sig p (minst) 14 r hnger ihop med det sunda frnuftet av de inblandade ngra av dem, i alla fall.
Det r mnga som vet vad jag pratar om. De flesta r inblandade p ett eller ett annat stt.
Jag passar p och rder opportunisterna och deras uppdragsgivare, nu i den elfte timmen, att ta det lugnt.
Tnk efter fre!

*

Snart fr vi veta vem som kommer att leda landet under de kommande ren - p papper, svart p vitt.
Eller?
r det redan bestmt oavsett omringande skdespeleri?





Category: Tiggeri
Posted by: valens Permalink
Tiggaren. I den vilseledande dimman
Joacim Benes, ordfrande i RFSL Kronoberg med kommunpolitiska uppdrag fr moderaterna i Vxj, uttalade sig i gr upprrt p facebook om ngra tiggare han sttt p i Vxj centrum. Senare p kvllen meddelade han att han avsger sig alla kommunpolitiskauppdrag och att han avgr som ordfrande fr RFSL. (Smlandsposten, Vxj 2014-08-09)

Det var dumt av Joacim Benes att uttrycka sig p det stt som han gjorde.
Jag vill inte p ngot stt frsvara hans attityd men en smula verklig r fakta kan man gissa i Joacim Benes immade synvinkel.

Som bekant, i Sverige de flesta tiggare av utlndsk ursprung r zigenare frn gamla stblocket flertalet frn Rumnien. Deras tiggeri sker p olika stt och under olika omstndigheter. Vad gller sjlva tiggeriet, det mesta brjar p gatan. Drefter allt ttare lgger sig dimman ver gatan...

Inte dem enskilda heller som hamnar p gatan vill jag anklaga fr sjlva tiggeriet men inte heller frsvara.
P stt och vis r alla tiggare tragiska mnniskoden. Oavsett.

Om tiggare och zigenare pminde jag i mitt inlgg Baltzar, d och nu trots att inlggets verkliga budskap var helt annat. Av ngon anledning hade d ryktesmidarna brttom att leda SVT:s UG p fel spr! Ingen nmnd, ingen glmd.

Ngra veckor senare i sluten av januari, kom jag verens med en bloggerska p hennes blogg att precis som alla andra mnniskor s fds vissa med bttre frutsttningar i livet, andra med smre. Vissa vljer att gra dliga saker, andra vljer att gra det bsta de kan.
Fr att gra en lng historia kort, hr fljer min komentar:
En av mina ungdomskompisar r rom/zigenare. Jag har inte sett honom p mer n 30 r. Men jag minns honom som en av de som med stolthet har lyckats vervinna samhllets frdommar om att ALLA romer r dliga mnniskor.
Och jag kan, med handen p hjrtat, bekrfta att s r det fallet.
Jag har trffat tillrcklig mnga sdana stolta romer, i olika miljer (grundskolan, gymnasiet, hgskolan, jobbet - i Rumnien) och inte ens en av dem gav ngon anledning att misstro dem.

Men alla dessa romer som jag har trffat, skmdes och var frbanade ver tiggeri. Och de flesta (om inte alla) hade deras starka skl att vara frbanade - de knde till verkliga sklen

Det finns mnga fantastiska mnniskor bland romer; mnga som har lyckats i alla mjliga branscher.
Dessvrre finns det alldeles fr mnga bland romer som har fastnat i deras gamla tvivelaktiga liv kanske en del av deras kultur.

Man mste frst deras kultur, deras mentalitet, deras liv, fr att kunna dra slutsatser.
Zigenarfolket r ett folk prglad av stolthet. Men just denna stolthet kan ha olika ansikte
Till de som vill frska frst lite mer av deras liv hnvisar jag till Emir Kusturicas film Zigenarnas tid.

Tro mig: det finns inte en enda zigenare som vill tvinga sitt barn, sin nrmaste, att tigga.
De som gr det r inte mnniskor de r odjur. Och de r mnga, tyvrr.



PS.
Som de flesta kanske vet har GPS (eng. Global Positioning System) utvecklats under 1970-talet men sattes i drift ngon gng i brjan av sista deceniet p nittonhundratalet. En spridning av flera satelliter som ger mjlighet fr alla med en GPS-mottagare att bestmma sin position, oavsett vder, dag som natt och var som helst p jorden.
Vid situationer dr frekvenskonflikt uppstr kan parterna vara bengna att stra motstndarens tillgng till bland annat navigering och man har drfr utvecklat olika strning system.
Att stra GPS r billigt och kan orsaka stora problem fr motstndaren.
Att dremot utnyttja den befintliga signalen och snda falsk information - "spoofing" - r dock betydligt mer komplicerat och kan utlsa komplicerade kedjereaktioner.

En tankestllare: Vad kan man sga om levande, mnskliga GPS:ar?
DS.



04/08 2014

21:00

Ngon som vet?

Category: Barnskerhet
Posted by: valens Permalink
Ngon som vet?
Ingen som vet, ingen som vet...
Nu r sommarn hr och fjrden ligger bl, hela stan r tom och dammig, jag har ingenstans att g.
Det r tomflaskor i parken, ingenting i tidningen.
Nu r sommarn hr men var r du min vn

Nu r livet hr, jag borde hoppa p - jag har inget att frlora men jag stannar hr nd.
Jag har vant mig vid att vnta, jag kan vnta lnge n.
Nu r livet hr men var r du min vn




Category: Barnskerhet
Posted by: valens Permalink
Breaking News before Breaking News
Hundratals personer misstnkta fr barnpornografibrott har gripits i Storbritannien under det senaste halvret. Det berttade den brittiska polismyndigheten NCA i dag. Bland de gripna finns bde lrare, lkare och fre detta poliser. (TT/Sveriges radio)
Brittiska polismyndigheten NCA. Foto: AFP/National Crime Agency/TTDen brittiska polisinsatsen har hllits hemlig i ett halvr. Polisen har riktat in sig p personer som haft bilder p sexuella vergrepp p barn i sina datorer. Totalt har 660 personer gripits och dessutom har omkring 400 barn omhndertagits fr att de inte ska fara mer illa.
Bara en brkdel av de gripna personerna fanns sedan tidigare i polisens register fr sexbrott. De flesta var till synes normala personer utan ngon brottshistoria.
En av de gripna var tidigare rdgivare till den brittiske premirministern David Cameron. Mannen togs av polisen efter att barnpornografi hittats i datorer p regeringskansliet.

Bara s ni vet!

14/07 2014

22:46

Tredje erknnande

Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Tredje erknnande
Jag r definitivt besviken men nd kommer att gratta fdelsedagsbarnet, ngon gng i slutet av augusti. P mitt stt

Ni har valt fel man att krnka och hna.

Nu vljer jag att ta bladet frn munnen och brja bertta lite mer om vad som egentligen har hnt. Ingen kan komma anklaga mig om jag inte har haft tlamod.
Men innan dess fr ni en andaktsstund ngra dagar. Jag vill visa en bild som ligger nra mitt hjrta; en liten tankestllare kanske.
Bilden har jag dpt till var r du?
Sorg och desperation fdda ur krleken till sitt barn r oftast anledningen till ord och berttelser om verkliga hndelser som annars inte kommer ut. Inte s enkelt iallafall.

Till sist, lt mig citera Sir Winston Churchill:
Det hr r inte slutet. Det r inte ens brjan p slutet. Men det r, kanske, slutet p brjan

P ngot konstnrligt stt kan tankarna g till att dansa med vargar


Glm inte att enligt Frenta Nationernas allmnna frklaring om de mnskliga rttigheterna:
INGEN M UTSTTAS FR TORTYR ELLER GRYM, OMNSKLIG, FRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING. (Artikel 5)

Category: Politik
Posted by: valens Permalink
Almedalen Mitt nya erknnande...
Nu vet jag varfr jag aldrig heller kommer att bli advokat...

Bodstrm valde Almedalen framfr rttegng om dubbelmordet. (sverigesradio.se)
klagaren: "Han lmnar sin klient i sticket"
Nr hovrttsfrhandlingarna om dubbelmordet i Ljungsbro inleddes i Gta hovrtt i dag fanns 34-ringens advokat Thomas Bodstrm inte p plats. Ngot som klageren Britt-Louise Wiklund tycker r anmrkningsvrt.

klagaren:
Den hr minstnkta personen begrde redan frn brjan att f Thomas Bodstrm som sin frsvarare. Thomas Bodstrm sa ja till det och sen fljt sin klient under den hr lnga, lnga utredningen, under den lnga tingsrttsfrhandlingen nda fram till att han dms till livstids dom. I hovrtten har han sin sista chans i princip att f ndring av den hr domen och d vljer Thomas Bodstrm att istllet resa till Almedalen

Hatten av fr klagare (domare) som gr skillnad och inte r rdda fr spken.

Ekot 16:45, 2014-06-30
Lyssna hr:



Och s ver till Almedalen


P4 Extra bevakar valet
Lotta Brom leder P4 Extra frn Almedalen varje dag under Almedalsveckan.
Det blir P4 Extra med nyheter, kultur och njen men tyngdpunkten kommer att ligga p politik.
I mndags, inledningsvis, intervjuades Thomas Bodstrm av Lotta.

Tomas Bodstrm kommer ut som snattare p Gotland. "Visserligen 40 r sen, men nd..."
Lotta:
Vlkommen till P4-extra snattaren Thomas Bodstrm
Vi fr hoppas att du r bttre p att analisera vdret n politik


P4-extra, 2014-06-29
Lyssna hr:


Vad har detta med squash turneringen att gra?
Ja! Det kommer snart. Som lovat!

Den som lever fr se.

Det var mitt nya erknnande.





04/05 2014

14:15

Erknnande - Nu vet jag varfr

Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Erknnande - Nu vet jag varfr
Nu vet jag varfr jag aldrig kommer att bli ordfrande i riksdagens justitieutskott eller Justitieminister.

Jag har aldrig rkt hasch (eller anvnt droger verhuvudtaget), aldrig stulit Lacostetrjor (eller annat), aldrig varit med om inbrott i kiosker (eller ngon annanstans), aldrig

* * *

I stllet fortster jag min resa genom rikets lagar i min kamp mot vderkvarnar som vgrar att erknna deras ohederliga snurrande.
Ett snurr som alstrar sdana hr fall som aldrig kan bli lsta. De blir fr komplicerade och krver fr mycket jobb. Mycket hnder inom sdana fall, och man kan aldrig koppla A till B.
Som bekant, i en vderkvarn finns tillrckligt mnga kugghjul som frhindrar kopplingen. Det ingr i deras jobb.

Att veta vad som pgr men, trots det, att bli frhindrat bevisa det d ingen vill lyssna kan inte betecknas som hederligt i en rttsstat.
Och visa elakartade vderkvarnar fortstter deras ohederliga snurrande i absurdum tills man gr slut p spannmlsmagasinet. Till vilket pris som helst!

Vad hnder om man fortstter kampen mot dessa jttar fr att upprtthlla ursprungliga idealen att inte frlora sin lskade Dulcinea?
Jo, ngra kugghjul brjar/fortstter smutskasta, sprida falska rykte utan att ha ngra grunder fr det, men det spelar ingen roll. Efter ngra r tror folk att man r skyldig. Man blir pank och mister alla godelar, hus och pension.
Sen blir det en fljdrttegng d man inte har rd att kpa ens en tablett mot huvudvrk efter allt det hr snurret.

Det r mycket lidande och sr som jag har bringat samman de sista 10 ren i den ojmna kampen mot dessa elaka vderkvarnar och deras arbetande kugghjul.
Till min hjlp hade/har jag (bland annat) mitt tidigare kunskapsfrrd.
Av min frfader Julius Caesar visste jag att Din vrsta fiende gmmer sig dr du sist letar.
Som schackspelare visste jag redan att i varje spel finns en motstndare. Och alltid en offer. Det gller att veta nr man r den sistnmnda s man kan bli det frsta.

* * *

Om ngon undrar: Jag har inte glmt mina lften vad gller tidigare nmnda squash turnering.
Nu kan jag avslja att turneringen fortstter i full fart samt att ngra flera deltagare har anmlt intresse fr deltagande. Att domaren (trdhllaren) gr allt mjligt fr att slutfra sitt scenario.
Vad kommer att hnda? Hur kommer slutresultatet att se ut?
Trots lugnet innan stormen r intresset stort. Regeringen, Domarnmnden, Advokatsamfundet, flera myndigheter och tillsynmyndigheter, bara fr att nmna ngra.

Den som lever fr se.

Det var erknnandet.



03/04 2014

18:47

En lgn r en lgn

Category: Psykologi
Posted by: valens Permalink
En lgn r en lgn
Att leva som man lr sgs det.

Statsvetaren Magnus Hagevi inleder sitt brev till lsarna (Ledare, Smlandsposten, februari 2014) med fljande:
Det r viktigt att frska leva som man lr. Starkast blir kontrasten om en person hvdar sin moraliska verlgsenhet p grund av sin lra samtidigt som ingenting i personens beteende br syn fr sgen.
Avslutningsvis i sin artikel, drar Magnus Hagevi fljande slutsats:
Att dessutom rida p hga moraliska hstar utan att handla praktiskt fr saken r sannolikt en stor orsak till att omgivningen inte tar lran p allvar. Vad annat r att vnta fr de som inte verkar ta det de sger till sitt hjrta, hnder och ftter()?

* * *

Faktorer som utifrn pverkar och formar mnniskans mentala frmga r mnga och varierar frn individ till individ.
Det kan man sga att det brjar i tidig frskoleldern

Nyligen publicerade TT Nyhetsbyrn en nyhet dess massmediala genomslag blev stort.
Nyheten som tar upp en av samhllets knsliga problematik, publicerades i de flesta tidningar.
Nyheten r i sjlva verket ett kroniskt problem som alldeles fr mnga frsker blunda fr.

Men lt oss citera nyheten i sin helhet:

Tnk dig fr innan du drar en vit lgn infr barnen om att glassen r slut eller att det inte alls gr ont hos tandlkaren.
Lgnerna kan nmligen smitta av sig och pverka deras rlighet.
Det visar i alla fall ett experiment dr 180 amerikanska barn i ldrarna 3-7 r fick genomfra ett lekfullt test.

Fr hlften av dem brjade experimentledaren med att ljuga om att det fanns godis dr testet skulle ga rum, men erknde snabbt att det var phittat. Drefter fick barnet i uppgift att identifiera tre knda karaktrer med hjlp av deras speciella lte eller uttryck, till exempel Kakmonstrets Jag lskar kakor.

Karaktrerna, i form av mjukisdjur, hade dolts. Sedan spelades Fr Elise, som ju inte r kopplad till ngon karaktr. Strax drefter ltsades ledaren ha ett kort rende och bad barnet att inte tjuvtitta p det gmda mjukisdjuret under tiden. Vl tillbaka frgade han barnet om hon eller han fuskat.

Eftersom allt filmades kunde forskarna se att de 5-7-ringar som man ljugit fr om godiset oftare bde tjuvtittade och ljg om att de inte tjuvtittat, enligt studien som publiceras i Developmental Science.
pinocchio
Det kan bero p att de imiterade den vuxnes beteende eller inte uppfattade sanningen som s viktig, tror forskarna som tycker att vuxna br vara lite frsiktiga med lgnerna.

(TT Nyhetsbyrn, 21 mars 2014)

Vita lgner?
Det finns alldeles fr mnga vuxna mnniskor som inte klarar grnsen mellan den stora- och den s kallade vita lgnen.
Hos barn r denna grns och dess innebrd obefintlig.
Vxer barnet upp med ett skadat sinne fr rlighet blir det svrt att senare som vuxen stlla till rtta denna enorma skada.

Att leva som man lr sgs det.



27/03 2014

23:00

Sista stunden

Category: Kultur
Posted by: valens Permalink
Sista stunden
Finns det verkligen en mening med allt som sker?
Enligt Freud r alla funderingar kring meningen med livet ondiga och visar endast ett tecken p mnniskans vilja att stta sig sjlv p en piedestal...

Ja, jag var dr
Hur underbart var det, hur underbart var inte det.
Jag var nra, jag var nra, jag var nra.
Jag var dr
En stund p jorden.


* * *

Jag glmmer aldrig:
Ingen vet var vi r nu,
Ingen vet vilka vi r nu.

(eng)
I never forget:
Nowbody knows where we are now,
Nowbody knows who we are now.

LALEH, "Simon says".

Laleh?
Tonstaren och sngerskan Laleh Pourkarim str ganska hgt upp p listan av mina svenska favoriter. Det r ingen nyhet att hon r en duktig och talangfull musiker.



Category: Allmn
Posted by: valens Permalink
Att stndigt stlla andra i dlig dager
 
Fr ett par mnader sedan lyssnade jag p en intervju med en pensionerad polis (Brje Ekeljus) frn Vxj.
Intervjun vckte min uppmrksamhet av tv olika anledningar.

Den ena var vad pensionerade polisen tycker om Leif GW Persson.
Lyssna hr:

nstan hela intervjun kan man lyssna p sverigesradio/kronoberg.

Den andra anledningen var pensionerade polisens berttelser om sitt privata liv; speciellt den delen om sitt gamla frhllande med sin officiellt nyblivna fru. Det har ngot att gra med min nu vlknda squashturnering. Men lt mig terkomma till det lite lngre fram i tiden.

*

Och nu tillbaka till Leif GW Persson

I gr blev affren klar, GW:s bok blir tv-serie i USA.
Amerikanska tv-bolaget Fox ska gra en tv-serie i 13 avsnitt baserad p frfattaren Leif GW Perssons bcker om polisen Evert Bckstrm.
Sedan 2011 har flera tv-bolag i USA slagits om serien d agenten RWSG kpte rttigheterna. Serien har varit p gng en tid under 2013 var det aktuellt att CBS skulle snda den men tv-bolaget valde till slut att tacka nej.
Nu blir allts "Backstrom", som serien ska heta p Fox.
Handlingen har flyttats frn Stockholm till Portland i USA och huvudpersonen har dpts om till Everett Backstrom.
Backstrom

Det r en stor grej och klart att det r roligt. Jag har inte firat. Dremot har jag sovit dligt eftersom folk har ringt hela natten frn USA, sger Leif GW Persson till Aftonbladet.
Det hr r ett genombrott fr svensk litterr och konstnrlig produktion. Kanske funkar det hr som en isbrytare fr andra frfattare, p samma stt som Stieg Larsson gjorde p boksidan, sger Leif GW Persson.
Fr 20th Century Fox TV:
Rainn Wilson frn "The office" ska spela huvudrollen. Dessutom Kristoffer Polaha, Dennis Haysbert, Page Kennedy och Beatrice Rosen.
Verkstllande producent - Hart Hanson tillsammans med Leif GW Persson och Niclas Salomonsson.
Premieren skall ga rum, troligtvis ngon gng vid rsskiftet 2014/2015, enligt 20th Century Fox TV. (WE GOT THIS COVERED)

Vad gller affrens avkastning r Leif GW Persson mycket hemligsfull

Stort GRATTIS till dig Leif GW Persson! och lycka till i din nya arbetsroll.
 


06/01 2014

14:19

Baltzar, d och nu

Category: Allmn
Posted by: valens Permalink
Baltzar, d och nu
Det finns mnga vgar och leder lngre eller kortare - att vlja fr mellan Stortorget och Storgatan i Malm.
Stortorgets historia gr lngt bak i tiden (kungen Karl X sg till att Skne blev svenskt r 1658) men idag anvnds ofta fr olika stora evenemang.
Runt Stortorget finns ocks Rdhuset med Malms Tingsrtt i nrheten.
Och nu i denna helgtid som avslutas idag r den jttelampan p Lilla torg kanske nnu mer belysande

Dr p en ggata i nrheten av vlknda Baltzarsgatan, en mrk kvinna sitter och sliter i den milda vintern med tillrcklig kraft fr att misshandla en dragspelare och drmed ngra ltar i sitt desperata frsk att distrahera andras uppmrksamhet
Jag brjar bli frfljd av denna bild mer och mer. Fel? Eller Fel!   ls/se inlgget hr om ni har missat det Men den r en annan historia!


Idag, Trettondagen har Kasper, Melker och Baltsar (alternativt Baltzar) namnsdag. Baltsar/Baltzar (frn Balthasar) r ett mansnamn med bibliskt ursprung. Balthasar var enligt kristen mytologi jmte Kasper och Melker en av de tre vise mn som uppvaktade Jesus vid hans fdelse.
Under ytan - finns stora och sm;
Under ytan, finns det skratt och grt.
Det finns mycket dr som hnder som vi inte kan frst.
Men vi hittar alltid svaren dr i botten av oss sjlva -
Under ytan.
Jag vet, jag vet, jag vet att du finns dr -
Jag vet, jag vet, jag vet


Ovan ytan har vi den belysande jttelampan som via vlknda Baltzarsgatan visar vgen till nden av Malms Storgatan och lite till!


31/12 2013

23:53

Whats Another Year

Category: Frlder
Posted by: valens Permalink
Whats Another Year
I've been waiting such a long time looking out for you
But you're not here - What's another year?
(...)
What's another year? For someone who is getting used to being alone


Gott Nytt! Fr alla de ensamma frldrar (frmst pappor) som helt ogrundat tvingas fira tolvslaget utan sina lskade barn.

Fr de andra frldrar (frmst pappor) som, till exempel, fredrar duscha nakna med deras minderriga dttrar och nd fr behlla/fr ensam vrdnad med hjlp av frbannade byggda historier
Vad ska man sga?
Citera ngot som ngon har uttryckt, typ: "Be till Gud, eller brinn i helvete!"


UPPDATERAT
2014-03-30, 07:00

I inlgget ovan nmns inga namn eller andra identitets avsljande indicier.
nd, ngon knner sig trffad (Obs! efter 3 mnader)!
Och pltsligt, utan ngon som helst anledning, brjar den trffade g till personangrepp, spy galla, frnedra och frtala p sin face-sidan.

Men lt oss citera den som knde sig trffad (blogginlgg, 2009):
Frsta gngen dottern fick spendera en helg utan vervakning med mig och sin bror var ca 1 mnad efter domen som kom den 1 April 2008. D var hon ver tre r gammal. D vi duschade tillsammans blev hon nyfiken p vad det var jag hade mellan benen. Detta hade hon aldrig frr sett. Jag frklarade och lt henne knna p den EN gng.

Senare, ngon gng under hsten 2011 (i Sdertlje) som svar p min direkta frga erknde den trffade klart och tydligt det som str ovan.
Det som definitivt gjorde mig mest besviken och nnu mer misstnksam var att den trffade p ett alldeles fr ivrigt stt frskte vertyga mig att det inte r ngot fel i det.

Det kan vara s att i lagens mening det inte r frbjudet att duscha med sitt barn.
Men oavsett om polisen och klagarna har friat den trffade frn misstankar, det kan bedmas som helt oansvarigt och olmpligt fr en man att duscha helt naken med sin 3-4 rige dotter och drmed tvinga fram barnets nyfikenhet. Allt under redovisade omstndigheter samt inom ramen av en infekterad vrdnadstvist.

Det var det.


Varfr och/eller fr vems rkning, p ett helt ofrsteligt samt grymt stt, pltsligt brjar den trffade frolmpa och frnedra, det blir en myndighetsfrga.

Den trffade samt den som har spridit frtalet har 24 timmar p sig att helt ta bort det frnedrande inlgget frn ntet.
Av respekt fr det oskyldiga barnet avsljas inte ngon identitet hr och nu.



PS. 2014-03-31, 11:30
Efter att den trffade uppmanades ocks via e-post meddelande, togs inlgget (grova frtalet) bort ngon gng under sndagseftermiddagen (2014-03-30).
Bttre sent n aldrig, sgs det.
Men grova frtalet r och frblir ett faktum.
Med det menas att en urskt hade varit p sin plats, p platsen dr grova frtalet publicerades (den trffades face-sidan). Ingen nmnd ingen glmd!
DS.



26/12 2013

10:00

...and What Have They Done

Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
...and What Have They Done
Mitt eget videoklipp p youtube (mars, 2012) kommenterade jag p fljande stt:
Redan 1949 har Orwell varnat vrlden. Fyra r efter andra vrldskriget, skrev George Orwell "1984", en roman om den ultimata diktaturen dr makten blivit ett rent ml, inte ett medel fr att iscenstta ideologier. Makten anvnder smrtan som srmrke. Allt fr att avhumanisera mnniskan, terfda oss som flock utan krav och sikter.
Datalagringsdirektivet r bara en pusselbit p vgen till storebrors erknnande av det helt kontrollerade samhllet
.
Edward Snowden delivers Channel 4's Alternative Christmas Message. Picture: GettyEdward Snowdens varning om integritetskrnkning:
"Storbritanniens George Orwell varnade oss fr faran av denna typ av information. De typer av samlingen i boken - mikrofoner och videokameror, TV-apparater som tittar p oss - r ingenting
jmfrt med vad vi har att tillg idag. Vi har sensorer i vra fickor som sprar oss verallt vi gr.
Och han tillgger:
"Ett barn som fds i dag kommer att vxa upp utan ngon uppfattning om integritet verhuvudtaget. De kommer aldrig att veta vad det innebr att ha en privat stund fr sig sjlva, utan inspelat, analyserad tanke. Och det r ett problem eftersom integritetsfrgor, r den privata som tillter oss att avgra vem vi r och vem vi vill vara. "

Hr hemma hos oss, i Sverige?
Det fejkade kriget mellan FRA och internetleverantrerna r snarare en prestigefrga fr FRA i kampen med de lokala maktfaktorerna (kommunal - landsting) om vem skall ha prioritet till kakan!

Lt mig citera min bredbandleverantr som fr drygt en mnad sedan skrev/varnade i ett mejl-info, bland annat:
Problemet r de s kallade ppna stadsnten, dr ntgaren kontrollerar de sista kablarna fram till ditt bredbandsuttag.
Detta har hnt lngt innan Sveriges Radio Ekot berttade om att dold inspelning avsljar hur skerhetspolisen pressar internet- och teleoperatrer att f tillgng till deras kunders telefon och mejluppgifter.

Men som vi alla vet: ALLT har sitt pris!

PS. Squashturneringen och lite till r priset som jag betalar.
Men lt mig terkomma. Till vilket pris som helst!
Ett steg i snder. DS.


24/12 2013

13:42

And so this is Christmas

Category: Jul
Posted by: valens Permalink
And so this is Christmas
And what have they done?...

What have they done?
Ill tell you tomorrow!




Category: Bedrgerier
Posted by: valens Permalink
Falska identiteter. Falska annonser.
Veckans fall (Marcia-fallet) r inte det frsta exemplet p en phittad ntidentitet som ftt stor uppmrksamhet. Ett annat r fallet Veronika den pstdda kvinnan som under sex r kommenterade artiklar och vars inlgg citerades av bland annat the Guardian. Veronika hade en egen hemsida och flera vnskapsrelationer som hon skapat ver ntet. Allt bakom en phittad identitet.

Det r uppgifter frn bde skumma fretag och privatpersoner man ska vara skeptisk till. ven fretag liksom privatpersoner kan vara frvare.
Fllorna kan vara mnga och spridda lite verallt.
Bland annat har tidigare SVT berttat om bluffannonserna p Facebook med billiga erbjudanden som visar sig vara dyra prenumerationer.

Man skall alltid vara p sin vakt nr man fr vnliga erbjudande om tjnster som man enkelt kan klara p eget hand.

Man behver inte spendera sina pengar i ondan eller riskera sin integritet.
Idag finns det sajter p ntet som kan hjlpa vem som helst skapa en fantastisk webbplats. Gratis!
Man kan drefter f avancerade mjligheter, tjnster och service fr en liten avgift. Och allt r under egenkontroll.
Man behver inga mellanhnder. Absolut inte!
Dremot s mste man vara frsiktigt. Alltid; Oavsett!


*

Om grannar som inte r grannar; om efternamn/namn som inte alltid stmmer, om underliga kp-/hyreskontrakt och lite till, kommer ni fortsttningsvis kunna lsa om i kommande inlgg p denna sajt.




06/12 2013

07:45

Sankt Nikolaus

Category: Helgdagar
Posted by: valens Permalink
Sankt Nikolaus
Idag, den sjtte december, har Nikolaus och Niklas (kortform av Nikolaus) namnsdag.

Sankt Nikolaus, ven knd som Sankta Claus eller Nikolaus undergraren, r skyddshelgon fr (bland andra) barn och falskeligen anklagade personer.

Det var ett litet pminnelse
Bara s ni vet.


01/12 2013

07:45

Rttsvsendet - Locket p?

Category: Rttsvsendet
Posted by: valens Permalink
Rttsvsendet - Locket p?
Justitierdet Gran Lambertz brjar tjnstgra i Lagrdet1) i december.
Frflyttningen har inget samband med kritikstormen mot Lambertz agerande i Quick-fallet, sger justitierdet Stefan Lindskog till Aftonbladet.
Samtidigt psts att omplaceringen kommer bara dagar efter ett enskilt samtal med Hgsta domstolens2) ordfrande, Marianne Lundius. Tidningens rubrik kommer dagen efter rubriken:
<< Hovrttspresidenten Fredrik Wersll vill stta munkavle p Gran Lambertz.
Det avsljas i en hemlig mejlkonversation som Aftonbladet tagit del av.
Jag skulle, i all vlmening, vilja vdja till dig att tills vidare hlla dina tankar i rendet fr dig sjlv, skriver Wersll. >>

Det r svrt att avskeda en domare i det svenska rttvsendet.
D spelar vi squash istllet.

Fotnot:
1)Hgsta domstolen r i Sverige hgsta instansen i det allmnna domstolsvsendet. Hgsta domstolen r sista instans i tvisteml, brottml och renden som har avgjorts av hovrtt.
2)Sverige har ett Lagrd som har till uppgift att yttra sig ver lagfrslag. Sdana yttranden avges p begran av regeringen eller av riksdagsutskott. Bl.a. skall Lagrdet normalt hras ver frslag till ndringar i de grundlagar som gller tryckfriheten och yttrandefriheten i vissa medier och ver frslag till lagar som berr enskilda mnniskors fri- och rttigheter, deras personliga och ekonomiska frhllanden eller deras skyldigheter gentemot det allmnna.(...) (lagradet.se)
S nu har vi locket p!


Gran Lambertz kommer inte lngre kunna dma i Hgsta domstolen eller uttala sig i HD:s vgnar.
Han ska granska lagfrslag p regeringens eller ett riksdagsutskotts begran i Lagrdet i stllet.

Drmed har Gran Lambertz inte ngot mer att sga som Hgsta domstolens representant.
Dremot fr inte Gran Lambertz fortstta tiga om den ena och den andra


Snacka om squash turnering!
Squash, mer och mer
Det verkar som att grenen r p vg att spridas mer och mer...

Hrmed terkopplar jag till mitt lfte att terkomma och avslja ngra detaljer, inte minst fr att frsvara min dotter frn alla vanvettiga fifflare som i deras sjuka vrld utnyttjar barn som frskskaniner. (se nedan Vem granskar granskarna?)

Jag brjar hr med att nmna om min korrespondens med JK inled den 3 december 2006
Var det d kanske startskottet till Hannes Rstam dokumentr om Thomas Quick ?
Vem vet? Hannes Rstam (RIP) kan inte lngre besvara frgan tyvrr. Men korrespondensen finns kvar


PS. Vad gller Thomas Quick/Sture Bergwall och lite till... Lt mig terkomma senare! DS.



27/11 2013

01:30

Vem granskar granskarna?

Category: Rttsvsendet
Posted by: valens Permalink
Vem granskar granskarna?
En ny kommission En ny granskning
I kvllens Veckans brott (SVT1) mttes flera av nyckelspelarna i Quickhrvan och vgen till dagens lge debatterades hrt.
SVT1 - Dagens brott, 2013-11-26

Mina kra vnner:
Frst mste man f ordning bland de fifflarna p golvet som mjliggr att Sveriges rttsvsende hamnar i ett sdant katastrofalt lge.
Man mste f ordning bland de korrupta skojarna p golvet som gr mjlig att en ordfrande i domstol blir chefsklagare och ungefr samtidigt en klagare frn samma klagarkammare blir domare i samma tingsrtt i ett desperat frsk att stta locket p en hrva dr bde ordfranden/chefsklagaren och klagaren/domaren har medverkat i princip i samma renden verfyllda av upprepade grova tjnstefel deras egna samt andras grova tjnstefel med koppling till bland annat psykiatrin dr psykiatriker (personal inom psykiatrin) som knappast kan uttrycka en hel mening p svenska utnyttjas p olika stt.
Dessa fifflare r de som banar vgen fr att Sveriges rttsvsende hamnar i katastrofala lget att komission mste tillsttas fr att granska rttsvsendets och rttspsykiatrins roll i till exempel fallet Thomas Quick (numera Sture Bergwall).
Att justitieminister Beatrice Ask undrar om hur det kan komma sig att vi fr fllande domar i tta fall av mord, vilket senare leder till friande domar. I ett fall dr tidigare justitiekansler, Gran Lambertz ser inga konstigheter, inget fel, ingen rttsskandal i det intrffade. Medierna har gtt p en blsning och granskningen ska inte ses som en sgning av rttsprocessen, enligt Lambertz.
Pstende som tvingade polisprofessorn Leif GW Persson att pst att det stora mysteriet r att en person som Gran Lambertz kan sitta i vr hgsta domstol - en gigantisk rttsskandal.

Men frst mste man f ordning bland de fifflarna hr nere p golvet.

Dessa fifflare frsvaras i en sista instans av rttsvsendets hgst uppsatta. Gran Lambertz och mnga andra vet vad jag pratar om,

Jag har lovat att terkomma och avslja hela hrvan, och det kommer jag att gra.
Inte minst fr att frsvara min dotter frn alla vanvettiga fifflare som i deras sjuka vrld utnyttjar barn som frskskaniner.



02/11 2013

00:15

Bdeln I Per Lagerkvists spr

Category: Maktmissbruk
Posted by: valens Permalink
Bdeln I Per Lagerkvists spr
I tidigare inlgg hnvisade jag till Vxjs Pr Lagerkvists vg uppkallad efter den som har frfattat msterverket Bdeln. Samtidigt lovade jag flja den vgen...
I sammanhanget mste jag pminna om att enligt Nordstedts ordbok r bdlarna
1. personer som yrkesmssigt verkstller ddsdom
2. makthavare (personer som har makt att kontrollera och styra) som krnker elementra mnskliga rttigheter.

Frn Vxjs Storgatan till Pr Lagerkvists vg passerar man stadens bibliotek omringat av vackra lindar.
Jag vet inte om bdeln hade vgarna frbi men s sg vackra lindarna igr.
Lt oss g vidare och se vart Pr Lagerkvists vg leder till.
Vgen slutar tvrt avbruten av Lillestadsvgen
Men p den andra sidan Lillestadsvgen
Jo, dr ngonstans i parken vid Kastanjevgen 11 befinner sig en kulturminnesmrktplats.
En liten park med gamla hga lnnar och lindar, brbuskar och gammaldags buskrosor som omringar en hjd dr det ligger en galgbacke frn sent 1700-tal. med en sist dokumenterad avrttning som gde rum i maj 1757.
Bibeln, Psalm 90:12 "Lr oss hur f vra dagar r, d vinner vrt hjrta visshet."

Avrttningsplatsen i Vxj har blivit freml fr en arkeologisk underskning. I samband med planer p nybyggnation p en plats med det i sammanhanget ngot ironiska namnet Lyckans hjd genomfrde man 2001 en frunderskning p platsen fr en av stadens dokumenterade avrttningsplatser (rtteplats).
Idag, omrdet kallat fr Lyckans hjd ligger p Kastanjevgen 11, p Gamla Norr i Vxj. Dr finns ett s kallad Familjehus som i sjlva verket r ett utredningsstlle i Vxj kommun, barn och familj avdelnings regi.
Det sgs att enbart namnet Lyckans hjd minner n om den tid d stadens galge stod rest vid de omgivande kerlyckorna.

r det verkligen s?
Och r det verkligen s att sist dokumenterad avrttning som gde rum i maj 1757 kommer verkligen att frbli den sista avrttningen i Vxj?
Jag tror inte det!
Inte efter vad jag sjlv har upplevt i bdelshuset bland bdelsfolk under detta sekel

Glm inte Per Lagerkvists beskrivning av Bdeln, bdelshuset och bdelsfolk:
Han sg p henne, p den fattiga kvinnan som var som en tiggerska, mtte hennes blick.
Jag vnder mig bort - fr jag kan inte uthrda att se jorden s skn. Men hon str kvar och ser dit ut nda tills det skymmer.
Hon r en fnge som jag i vrt gemensamma hem, men hon kan se jordens ljuvhet och nd leva.
Bdelshuset hller hon rent och prydligt som om det vore en mnskoboning. P bordet dr jag skall ta lgger hon en duk. Jag vet inte vem hon r, men hon r god mot mig.
Nr det mrknat stryker hon mig ver pannan och sger att bdelsmrket finns dr inte mer. Hon
r inte som ngon annan, hon kan lska mig. Jag har frgat mnskorna vem hon r, men ingen knner henne. Kan ngon sga mig varfr hon lskar mig och skter om vrt hus?
Mitt hus r ett bdelshus! Jag vill inte ha det till ngot annat! Jag grips bara av en nd frfrligare ngest d!
Nr hon somnat stilla i min famn stiger jag upp och lgger tcket ver henne, gr mig i ordning s tyst att hon inte skall vakna. J ag smyger mig ut till min grning i natten - ser himlen hnga hotfull och ruvande ver jorden. - - Det r gott att hon inte blev vckt. Det r gott att jag r ensam med mitt, med det som mste bras.
Men jag vet att hon vntar mig nr jag vnder tillbaka frn mitt vrv, att hon mter mig nr jag kommer dr dignande och nedslad av blod.


* * *

Det var den lilla pusselbiten om Bdeln.

Jag terkommer med squashturneringen samt sambandet mellan dessa pusselbitar: squashturneringen - Bdeln och bdelsfolk.

HNG ME!


POSTSKRIPTUM:
Vxj stad bestod av tomtomrdet inom stadens staket och tullportar samt den s kallade fundationsjorden vster och norr om staden.
Om rtteplatsen Lyckans hjd kan man lsa ovan.
Stadens torg var en offentlig arena dr kroppsstraff i form av prygel exekverades vid den s kallade kken. Ursprungligen var denna tillsammans med ett fnghus placerad vid vstra tull men efter stadens omordning med anledning av stadsbranden 1658 flyttades denna till det nya torget
Nya torget skulle ocks komma att tas i bruk fr avrttningar och den sista avrttningen gde rum 1752
Ngra meter sder om nya torget har senare ftt fste ett par myndigheter som vid olika tidpunkter har flyttats frn torg till torg.
Och s, s smningom, inleddes squashturneringen



23/10 2013

22:30

Bdeln med sitt eviga fretrde

Category: Maktmissbruk
Posted by: valens Permalink
Bdeln med sitt eviga fretrde
En radiokanal med 30 000 lyssnare i sndningsomrdet Stockholm, radiokanal som bland annat har utsetts till rets radiostation tv r i rad p Radiogalan, kan inte ha tvingats p kn utan bdelns eviga lngtan till sin offerdd.

Sverigesradio Kulturnytt har publicerat (idag kl 12:55) en artikel som informerar om att Radio 1 lggs ner.
Sveriges enda kommersiella pratradiokanal - Radio 1 i Stockholm - lggs ner. Kanalen har profilerat sig genom namnkunniga programledare som Robert Aschberg, men "vi har inte rd att driva kanalen lngre", sger Christer Modig som r vd fr kanalens gare MTG Radio.
Men vi tvingas tyvrr att ge upp drfr att vi har inte lngre de ekonomiska resurserna att fortstta satsa p ngonting dr vi inte ser att vi med rdande frutsttningar kommer att n ngon form av lnsamhet, sger han.
Christer Modig
MTG Radios VD Christer Modig frklarar hr fr
Robert Aschberg och lyssnarna varfr man tvingas lgga ner
Radio1 vid rsskiftet (lyssna och ls mer hr)

Robert AschbergRobert Aschberg, Shabnam Mahmoudkhans, Eva Rusz, Cissi Wallin, Gert Fylking och Kim Krnfalk har gett uttryck fr starka sikter med heta diskussioner. Ingenting var tabu och vilka mnen som helst kunde diskuteras. Radio1 snder fortfarande (tills rsskiftet) varje vardag p Radio1 - med repriser p helgerna.
Lyssna (via webben: Radio1:s) sista dagarnas sndningar och d fr ni frst varfr blev bdeln s frbannat.

En av Radio 1:s programledare Robert Aschberg.
Foto: Jonas Ekstrmer/TT




30/09 2013

22:10

Bdeln Bdlarna och deras folk

Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Bdeln Bdlarna och deras folk
*
MEMENTO:
De flesta mammor r bra mammor.
Men det finns undantag dr vissa mammor helt sprar ur!

(en otck nyhet frn Frankrike):
Franska medier rapporterar att vidriga detaljer om vad som egentligen skedde i besksrummet p fngelset Toul har framkommit i samband med rttegngen i Strasbourg.
Fngelsepersonalen trodde att det handlade om vanliga familjebesk, men i sjlva verket tog mamman med den 4-rige sonen s att hans fngslade pappa kunde vldta honom.
Efter att ha tckt fr fnstret i drren med svarta sopsckar satte (mamman) Sabrina Bonner en gonbindel p den fyrarige sonen och tvingade honom att stlla sig p kn p en stol. Sedan vldtogs pojken
(publicerat 28 september i Metro).
*

Ls noggrant igenom dessa representativa citat frn Pr Lagerkvists Bdeln:
()
Ja det r klart att bdeln mste ha en makt som ingen annan, s nr som han str det onda. Och
att bilan och allt sdant har makt i sig sjlv, det r visst. Drfr trs ingen komma sin hand vid det och inte vid ngot som bdelsfolk har rrt vid.
Jo, det r sant.
Dr r krafter tillstdes som ingen mnska ens kan ana, det r skert det. Och det onda slpper inte, om det bara ftt tag engng.
Det vet du inte, sade en man som suttit och te gt hela tiden. Det onda r inte ltt att riktigt lra
knna, och fr man gra det kan det hnda att man blir frundrad. Inte fr att jag fattar just s mycket jag heller, men det har liksom haft mig hos sig engng och ltit mig se sitt ansikte s att sga. Det minns man hela livet igenom, om det invigt en p s vis. Och det underliga r att sen r man liksom inte rdd det mer.
'
()
Han sg p henne, p den fattiga kvinnan som var som en tiggerska, mtte hennes blick.
Jag vnder mig bort - fr jag kan inte uthrda att se jorden s skn. Men hon str kvar och ser dit ut nda tills det skymmer.
Hon r en fnge som jag i vrt gemensamma hem, men hon kan se jordens ljuvhet och nd leva.
Bdelshuset hller hon rent och prydligt som om det vore en mnskoboning. P bordet dr jag skall ta lgger hon en duk. Jag vet inte vem hon r, men hon r god mot mig.
Nr det mrknat stryker hon mig ver pannan och sger att bdelsmrket finns dr inte mer. Hon
r inte som ngon annan, hon kan lska mig. Jag har frgat mnskorna vem hon r, men ingen knner henne. Kan ngon sga mig varfr hon lskar mig och skter om vrt hus?
Mitt hus r ett bdelshus! J ag vill inte ha det till ngot annat! Jag grips bara av en nd frfrligare ngest d!
Nr hon somnat stilla i min famn stiger jag upp och lgger tcket ver henne, gr mig i ordning s tyst att hon inte skall vakna. J ag smyger mig ut till min grning i natten - ser himlen hnga hotfull och ruvande ver jorden. - - Det r gott att hon inte blev vckt. Det r gott att jag r ensam med mitt, med det som mste bras.
Men jag vet att hon vntar mig nr jag vnder tillbaka frn mitt vrv, att hon mter mig nr jag kommer dr dignande och nedslad av blod.

()
Jag lngtar efter den tid d ni skall vara utplnade frn jorden och min arm ntligen skall f sjunka.
Inga hesa rster skall ropa lngre upp mot mig, jag str dr ensam och skdar mig omkring, frstr att allt nu r fullbordat. Och jag gr ut i det eviga mrkret, med min blodiga bila slngd kvar efter mig p den de jorden, till minne av det slkte som levde hr!

Han sg ut ver dem med hrd och flammande blick. S skt han undan bordet med ett ryck och gick vred mot drren. Han tog i den - men kvinnan som suttit bredvid honom och som sg ut som en tiggerska reste sig upp och talade till honom drborta med en ljus och stilla rst, hennes ansikte lyste av en hemlig, smrtfull lycka.
Du vet att jag vntar p dig! Jag vntar dig ute bland bjrkarna nr du kommer dignande och nedslad av blod. Och du fr lgga ditt huvud i mitt skte, och jag skall lska dig. Jag kysser din brnnande panna och torkar blodet frn din hand.
Du vet att jag vntar p dig!
Han sg p henne med ett stilla, sorgset leende.
Utanfr hrdes trummornas dova slag - han stod och lyssnade.
S tog han ett tag t bltet och gick ut i den ra gryningen.



MEMENTO:
Enligt Nordstedts ordbok r bdlarna
1. personer som yrkesmssigt verkstller ddsdom
2. makthavare (personer som har makt att kontrollera och styra) som krnker elementra mnskliga rttigheter.

OM BDLAR OCH DERAS FOLK.
Fortsttningen kommer


23/09 2013

20:20

Bdeln

Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Bdeln
Enligt Norstedts ordbok r bdlarna:
1. personer som yrkesmssigt verkstller ddsdom
2. makthavare (personer som har makt att kontrollera och styra) som krnker elementra mnskliga rttigheter.

Pr Lagerkvist tar upp ondskan i tiden och mnniskans grymhet. Han skildrar framfr allt hur ondskan frsker kvva mnniskans andliga kvaliteter.
Hans roman,Bdeln, utkom frsta gngen 1933.
Romanen som behandlar mnniskans relation till det onda r p mnga stt lika aktuell nu som d.

Pr Lagerkvist (1891-1974) tillbringade sin tidigaste barndom i en lgenhet i jrnvgshotellet (idag Gamla domprostgrden vid Kulturparken Smland ). Han fddes som yngste son till en jrnvgsanstlld och bodde under sina frsta 12 r med frldrar och sex ldre syskon i en lgenhet ovanp jrnvgsrestaurangen i Vxj.



Nobel priset i litteratur, 1951
Pr Lagerkvist blev ledamot av Svenska Akademien 1940 och filosofie hedersdoktor i Gteborg ret drp, 1941.

Arton r efter Bdeln tilldelades Nobelpriset i litteratur (1951) till Pr Lagerkvists fr den konstnrliga kraft och sann sjlvstndighet i sinnet som han strvar i sin poesi fr att hitta svar p de eviga frgorna som mter mnskligheten.

Pr Lagerkvist associeras starkt med fdelsestaden Vxj.

Han var mycket engagerat inom politik. Hans sikter blev nedskrivna i hans verk som till exempel i Bdeln.
Boken brndes av tyska nazisterna j 1933 och nr kriget kom 1939 stod Lagerkvist p Gestapos ddslistor.

I denna kontext utspelade sig ett intressant samtal mellan Bo Frank (M), Carin Hgstedt (V), ledande kommunpolitiker, och Per Svensson, kritiker och frfattare.

Den politiske Pr Lagerkvist var samtalets mne i salen Galaxen, Vxjs Stadsbibliotek, den andra maj 2012.
En stor del av samtalets gnades sjlvklart till Bdeln.

Och fr de som anser att sammantrffande inte alltid r slumpartade
hnvisar jag till mitt inlgg om en annan hndelse som utspelades strax utanfr Stadsbiblioteket samtidigt som kulturella samtalet ledde till sitt slut. (se hr Kronobergsmodellen ).

Det terkommande temat i flera av Pr Lagerkvists verk r hans beskrivning av den sekulariserade mnniskans ofrnkomliga ngest infr en vrld utan Gud - en tro p en gud som inte lngre finns.

Pr Lagerkvist gick bort 1974. Han r begravd p Liding kyrkogrd.

I Vxj, liksom sitt nerhuggna namn i Storgatan lngs
det s kallade Kulturstrket i Vxj centrum, finns ocks
en vg uppkallad efter honom Pr Lagerkvists vg.




I det kommande inlgg fljer vi den vgen...



 

 
 
  < Arkiv >           Hem         >>> 50 >>>